Revisionskritik mot lärosätena
Riksrevisionen slår ned på hur universitet och högskolor sköter sin redovisning. Resultat och kostnader redovisas inte på det sätt som regeringen begärt, anser myndigheten.
Riksrevisionen anser att det behövs en betydande förbättring av årsredovisningarna inom högskolesektorn. Enligt granskningen omsätter universitet och högskolor varje år cirka 50 miljarder kronor och fyra femtedelar av verksamheten finansieras med statliga medel. Hälften av kostnaderna går till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Resten går till forskning och utbildning på forskarnivå.
Med tanke på den statliga finansieringen och den komplexa verksamhet som bedrivs inom högskolesektorn anser Riksrevisionen att det är viktigt att högskolans verksamhet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt.
Regeringen skärpte kraven på alla statliga myndigheters redovisning från förra året. Av årsredovisningen ska bland annat framgå hur verksamhetens prestationer utvecklats med avseende på volym och kostnader. Enligt Riksrevisionen är högskolans redovisning av prestationer i form av forskning och samverkan med det omgivande samhället mycket knapphändig. Och information om hur kostnaderna för utbildning på olika nivåer har utvecklats saknas nästan helt.
Därför rekommenderar Riksrevisionen samtliga 36 statliga lärosäten att utveckla och anpassa sin redovisning när det gäller verksamhetens prestationer och kostnader. Årsredovisningarna måste i framtiden ge en bättre bild av uppnådda resultat och resursanvändning inom den svenska högskolan.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.