Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Regeringen vill öka lärosätenas oberoende

HÖGSKOLAN2025-01-23

Regeringen kommer att tillsätta en utredning som ska lämna förslag på hur lärosäten ska kunna drivas i en annan form, rapporterar Ekot. Utbildningsminister Johan Pehrson, L, säger till Ekot att det är angeläget att högskolorna blir mer oberoende. ST inom universitets- och högskoleområdet har inte tagit ställning i frågan. ”Vi fokuserar mer på den faktiska akademiska friheten än på den formella organisationen”, säger Kjell Nilsson i ST-avdelningens styrelse.

Högskolornas ställning har varit föremål för diskussion sedan många år. Ett tidigare förslag att lärosätena inte längre skulle vara statliga myndigheter utan organiseras i stiftelseform avvisades av högskolesektorn och lades aldrig fram.

Nu anser Johan Pehrson att läget är annorlunda:

”Vi har en kraftigt förändrad situation globalt sett, vad det gäller att andra länder tar allt snabbare steg framåt i toppforskning och Sverige måste hänga med. Då är den här frågan om mer oberoende universitet oerhört viktig”, säger Johan Pehrsson till Ekot.

Han ser en framtid där det inte är politiska beslut och regleringsbrev som styr högskolans arbete. En lösning skulle vara att lärosätena i stället organiserades i stiftelseform. Det skulle bli enklare för lärosätena att ingå i internationella samarbeten och söka privat finansiering om de står fria gentemot staten, säger Johan Pehrson till Ekot.

STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet har varken avfärdat eller tillstyrkt tanken på alternativa organisationsformer. Organisationsformen förvaltningsmyndighet är problematisk, säger Kjell Nilsson, styrelseersättare i avdelningen, men det kanske går att hitta en annan offentligrättslig form, menar han.

– Men vi fokuserar mer på den faktiska akademiska friheten än på den formella organisationen, säger han.

De tre viktigaste faktorerna är kollegial styrning på institutioner och fakultet, friheten att råda över medlen för utbildning och forskning och hur regeringen styr via lärosätenas styrelser, anser Kjell Nilsson.

På alla tre områden har utvecklingen gått åt fel håll, enligt ST. Den kollegiala interna styrningen har i det närmaste försvunnit efter den så kallade autonomireformen 2011, och regeringen utser numera majoriteten av ledamöterna i lärosätenas styrelser. Därtill kortade förre utbildningsministern Mats Persson, L, mandatperioderna för styrelserna.

– Och vi har fått en än mer extrem styrning av forskningspengarna till specifika ändamål. Vi har redan problem med en stor extern finansiering, och nu vill man till och med styra de statliga basanslagen. Vi måste ha rådighet över pengarna, säger Kjell Nilsson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA