Regeringen föreslår nya regler för datalagring
Regeringen vill ge Polisen tillgång till mer information om telefonsamtal och datakommunikation. Samtidigt begränsas operatörernas lagringsskyldighet.
Det är möjligheterna att förhindra och utreda brottslighet och terrorism som är motivet till att lägga fram förslaget till ny lagstiftning om datalagring, skriver regeringen i ett pressmeddelande: ”Frågor om vem som har pratat med vem i telefon eller var en viss mobiltelefon fanns vid tiden för ett brott behöver kunna besvaras. För utredning av internetrelaterad brottslighet är uppgifter om vem som hade en viss ip-adress väsentliga för att kunna spåra och identifiera gärningsmän.”
Regeringen ska på torsdagens regeringssammanträde besluta om att skicka förslaget på remiss till Lagrådet. Om riksdagen godkänner lagförslaget införs nya regler för hur länge operatörer behöver lagra olika uppgifter om kommunikationen.
Själva innehållet i kommunikationen berörs inte av de nya reglerna. Lokaliseringsuppgifter, exempelvis var en mobiltelefon fanns när ett samtal ringdes, ska lagras i två månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader. Uppgifter om vilket telefonnummer som ringt till vilket telefonnummer ska lagras i sex månader.
Samtidigt begränsas skyldigheten att lagra uppgifter. Detta har sin orsak i att EU-domstolen i en dom i december 2016 slog fast att de svenska datalagringsreglerna inte är förenliga med EU-rätten. Exempelvis undantas kommunikation i det fasta nätet från kraven på datalagring.
De nya reglerna innebär också att en åklagare måste pröva om de brottsbekämpande myndigheterna ska få tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft 1 oktober i år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.