Privat finansiering av forskning ökar
Privata finansiärer stod för nästan hälften av tillskottet till svensk universitetsforskning under åren 1997-2002, visar en kartläggning från Högskoleverket.
Under denna sexårsperiod ökade universitetens och högskolornas resurser för forskning och forskarutbildning med 3,3 miljarder kronor. De statliga anslagen stod för bara 14 procent av ökningen – resten kom från statliga forskningsråd och stiftelser, myndigheter, kommuner, EU samt privata stiftelser och företag. De privata finansiärerna stod för 44 procent av intäktsökningen.
Totalt har de privata bidragen till forskning ökat till 5 miljarder kronor, medan olika offentliga bidrag och anslag står för 17 miljarder kronor.
Utvecklingen slår dock olika. Högskolor och nya universitet har fått en större del av de statliga anslagssatsningarna, medan anslagen till de äldre universiteten stagnerar. Där ökar i stället intäkterna från privata finansiärer kraftigt.
Trots detta är högskolor och nya universitet i högre grad hänvisade till att bedriva forskning som näringslivet har intresse av. Det beror på att forskningsstiftelser riktar sina bidrag. Vissa stiftelser, till exempel KK-stiftelsen, kräver också samfinansiering från företag.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.