Pressen på statsanställda lyfts fram av ST
Fyra av tio medlemmar i ST måste minst en gång i veckan prioritera bort viktiga arbetsuppgifter, vilket innebär att de inte hinner utföra sitt uppdrag ordentligt, skriver förbundet i en ny rapport.
STs rapport Otillräcklig stat bygger på en medlemsundersökning som gjordes i samarbete med Novus i maj 2022.
I undersökningen uppgav fyra av tio svarande ST-medlemmar att de inte hinner utföra sitt uppdrag ordentligt och tvingas prioritera bort viktiga arbetsuppgifter en gång i veckan eller oftare. Tolv procent svarade att de dagligen var tvungna att prioritera bort viktiga arbetsuppgifter.
På Kronofogdemyndigheten svarade en av fyra, 25 procent, att de dagligen inte hann med att utföra sitt uppdrag som de skulle. På Försäkringskassan var det en av fem, 20 procent.
– Det här är inte bara ett problem för de anställda. Det är i förlängningen ett problem för de allra flesta som bor i det här landet, säger STs utredare Björn Hallberg, som skrivit rapporten.
I rapporten ges flera exempel på myndigheter som inte klarar sina arbetsuppgifter – domstolar som har för långa omloppstider, universitet som inte lyckas utbilda med god kvalitet och museer som inte har råd att bevara sina samlingar.
Som skäl till svårigheterna pekar rapporten ut politikens ständiga fokus på ekonomi.
– Styrningen är inte tillräckligt bra utformad för att förvaltningen ska kunna göra sitt jobb på ett bra sätt, säger Björn Hallberg.
Att kraven på effektivisering är högre hos staten än i privat sektor påverkar också möjligheten att rekrytera personal, menar han.
– Statliga verksamheter får det allt svårare att attrahera arbetskraft.
I rapporten lyfts också fram att pris- och löneomräkningens produktivitetsavdrag, som infördes 1994, varje år urholkar anslagen till statlig verksamhet och bidrar till att det blir färre anställda på myndigheterna. Enligt förbundet skulle det funnits 76 000 fler tjänster i staten om inte produktivitetsavdraget hade införts.
ST för i rapporten fram tre förslag. Det första är att tillsätta en bred förvaltningspolitisk utredning som prioriterar genomförandet av demokratiskt fattade beslut framför ekonomin. Det andra är att ge en utredning i uppdrag att ta fram en ny omräkningsmodell för priser och löner, så att produktivitetsavdrag och andra generella besparingar kan slopas. Det tredje är att inrätta en ny myndighet, Myndigheten för god förvaltning, med ett övergripande ansvar för att granska den demokratiska styrningen av statsförvaltningen.
I dag är det för mycket fokus på ekonomin och för lite på det demokratiska uppdraget, anser Björn Hallberg:
– Vi behöver jämna ut spelplanen så att vi får en aktör som ser på förvaltningen utifrån ett helhetsperspektiv.
Men det är inte helt nödvändigt att det sker genom att skapa en helt ny myndighet, menar Björn Hallberg.
– Det viktiga är att frågan blir belyst ur det här perspektivet. Om det sker i en ny myndighet eller som ett utökat ansvar hos en redan befintlig, det är mindre viktigt, säger han.
16 752 av STs 59 000 yrkesverksamma medlemmar besvarade medlemsundersökningen, en svarsfrekvens på 28,1 procent.
Så fungerar pris- och löneomräkningen
Varje år räknas myndigheternas anslag i statsbudgeten om automatiskt för att täcka förändringar av priser och kostnader. Omräkningen grundar sig på pris- och löneförändringar i övriga samhället. Systemet kallas pris- och löneomräkning och har funnits sedan början av 1990-talet.
Den del av omräkningen som avser löner bestäms av två statistiska uppgifter. Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar ett arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin, som kallas AKI Ram. Indexet baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Sedan 2020 används ett femårigt glidande medelvärde av AKI Ram som grund för löneomräkningen, för att utvecklingen ska bli mindre ryckig. Detta minskas sedan med ett produktivitetsavdrag, som fastställs som ett glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor under tio års tid.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
