Pressade arbetsgivare höjer löner för att behålla personal
Flera statliga myndigheter har gett utvalda grupper lönelyft utöver den årliga lönerevisionen i syfte att behålla kompetens och bromsa personalflykt. Förtroendevalda inom ST är kluvna till lönesatsningarna, som möts av glädje men också sår missnöje på arbetsplatserna.
– Arbetsgivaren insåg att det krävdes något radikalt. Att få 500 kronor mer i månaden hade varken gjort till eller från, utan man behövde slå till ordentligt. Vi har många som slutar på vår arbetsplats, säger tågledaren Sven-Olof Strand.
Han är en av de anställda på Trafikverket som nyligen har fått en lönejustering utöver den vanliga lönerevisionen. Myndighetens lönesatsning har gett honom 4 000 kronor mer i månaden från 1 maj. Dessutom kan han få en stanna kvar-bonus på 85 000 kronor om han är kvar i tjänsten till oktober 2024.
För Sven-Olof Strand, som ska gå i pension nästa år, spelar pengarna stor roll. Han kommer att jobba längre än han tidigare planerat för att få del av bonusen. Kollegor som har övervägt att lämna myndigheten har också tänkt om, berättar han.
– Det finns några som har återkallat sina uppsägningar på grund av löneförstärkningen. Den är mycket uppskattad och har gett effekt direkt, säger Sven-Olof Strand.
Att Trafikverket gör en lönejustering för nästan 600 tågtrafikledare och tågledare beror på det mycket kritiska läge som myndigheten befinner sig i. Sedan december förra året har omfattande brister i ett nytt planeringssystem lett till en försämrad arbetsmiljö och hög personalomsättning i de berörda yrkesgrupperna.
I höst väntas förstärkningar av bemanningen, men enligt Liselott Mårtensson, tillförordnad HR-chef på myndighetens verksamhetsområde trafik, var det nödvändigt att snabbt bromsa personalflykten för att säkra tågavgångarna under semesterperioden.
– Det höga utflödet av personal gjorde att vi inte kunde vänta med en justering till höstens lönerevision. Marknadsläget krävde ett snabbt beslut för att säkra vår leverans. De här medarbetarna är väldigt attraktiva hos järnvägsbolagen, säger hon.
Att kompetensförsörjningen är en huvudvärk inom staten framkommer i flera mätningar som gjorts av Arbetsgivarverket, som är arbetsgivarorganisation för de statliga myndigheterna. Enligt den senaste kompetensbarometern, som publicerades i våras, hade nästan varannan arbetsgivare, 49 procent, svårt att behålla personal. Det är en ökning från 33 procent hösten 2022.
Åtskilliga arbetsgivare gör därför särskilda lönesatsningar på prioriterade grupper, visar svaren på en enkät som Publikt har skickat till statliga myndigheter.
Flera myndigheter har gjort lönejusteringar med extra medel i samband med den ordinarie lönerevisionen. Men en rad arbetsgivare svarar också att de, likt Trafikverket, har gjort justeringar utöver de ordinarie revisionerna under 2022 och 2023. Sammanlagt har 9 av 72 svarande myndigheter genomfört sådana lönesatsningar, där ett syfte har varit att behålla medarbetare.
På Polismyndigheten har lönejusteringar gjorts för flera yrkesgrupper utanför revisionen, bland annat för passhandläggare och operatörer vid Polisens regionledningscentraler och kontaktcenter. Hur stora summor det handlar om varierar, men enligt Polisen förekommer lönehöjningar på upp till 4 000 kronor i månaden.
Pär Renberg, STs avdelningsordförande inom Polisen, berättar att facken länge argumenterat för att myndigheten bör satsa extra budgetmedel på lönehöjningar för att behålla personal och – förhoppningsvis – kapa kostnader för ersättningsrekryteringar.
Nu gör arbetsgivaren samma analys, menar han.
– Det är positivt. Arbetsgivaren har till slut sett sig nödgad att göra de här justeringarna för att man blöder personal, säger Pär Renberg.
Under hösten ska arbetsgivaren tillsammans med ST och de andra fackliga organisationerna göra en översyn av lönerna för ytterligare personalkategorier. Pär Renbergs förhoppning är att den ska resultera i justeringar för fler grupper.
– Vi tror och hoppas att det kommer att bli så. Samtidigt inser vi att det här är ett arbete som tar tid. Vi kan inte lösa allt på ett bräde, säger han.
Men det är inte alla medarbetare som är nöjda med det beskedet. Att vissa grupper får extra lönehöjningar väcker ett starkt missnöje bland en del av de anställda som inte omfattas av lönelyften, enligt fackligt förtroendevalda som Publikt talat med.
På Kronofogden har ett stort antal handläggare, kronoinspektörer och kronofogdar fått höjda löner i juli. Lönejusteringen, som kostar myndigheten 20 miljoner kronor per år, har gjorts utöver revisionen.
Det är en välbehövlig satsning som facket länge efterlyst, enligt Malin Almkvist Klaesson, avdelningsordförande för ST inom Kronofogden. Men den har också lett till missnöje, både utanför och inom de prioriterade grupperna.
– Vi från facken har inte fått vara med och påverka vilka som omfattas av satsningen, varken på grupp- eller individnivå, utan cheferna har själva fått fördela medlen. De har hanterat detta på olika sätt i olika delar av riket. Många som inte fått höjda löner kommer till oss och är jätteledsna, säger Malin Almkvist Klaesson.
Hon tycker att det är svårt att bedöma om lönejusteringen kommer att få önskad effekt.
– Om folk stannar kvar står och faller med hur cheferna har tänkt när de har fördelat pengarna. I nuläget är det svårt att veta hur det landar. Tyvärr fick den här satsningen bismak, säger Malin Almkvist Klaesson.
Liknande tongångar hörs inom Trafikverket, enligt Anders Sjögren, förhandlings- och verksamhetsansvarig för ST på verksamhetsområde trafik.
– Det här är en morot som vi välkomnar, men den skapar också nya bekymmer. Förändras lönerna på ett håll kommer nya grupper och ställer liknande krav. Det blir en never-ending story, säger han.
Han delar arbetsgivarens bedömning att det var bråttom att få till justeringar för vissa kritiska grupper för att säkra bemanningen under sommaren. Men i höst krävs en ordentlig löneanalys för samtliga medarbetare inom verksamhetsområdet, och på sikt justeringar för fler grupper, anser Anders Sjögren.
Liselott Mårtensson, tillförordnad HR-chef på Trafikverket, är medveten om att det finns flera medarbetare som sliter hårt på grund av det nya planeringssystemet och som inte har fått del av vårens lönesatsning. Men hon kan inte lova att ytterligare lönejusteringar är att vänta.
– Jag vet att det finns förväntningar på fler justeringar och vi gör nu en analys av kritiska befattningar. Om det visar sig att vi behöver göra nya justeringar kommer de att hanteras i höst i samband med lönerevisionen, säger hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
