Polisen kritiseras – borde ha kommunicerat på finska
Justitieombudsmannen, JO, kritiserar Polisen för att myndigheten inte gett en enskild som begärt det möjlighet att få svar och information på finska. Enligt JO har polisen inte följt minoritetsspråkslagen.
En man var i kontakt med Polismyndigheten med anledning av två förundersökningar där han var målsägande. Trots att han begärde att få använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med myndigheten fick han inte möjlighet till det. Enligt anmälan till JO har han bland annat inte fått tala finska och inte heller fått besluten om att lägga ned förundersökningarna översatta till finska. Anmälaren kallades också till förhör på svenska.
JO konstaterar att det inte gjordes några egentliga ansträngningar för att anmälaren skulle kunna tala finska vid telefonkontakter med myndigheten och att han hade rätt att få två beslut översatta till finska.
Enligt minoritetsspråkslagen har enskilda rätt att använda finska, meänkieli och samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde, konstaterar JO. Rätten att använda finska, meänkieli eller samiska gäller oavsett om den enskilde är svensk eller utländsk medborgare. Om det inte finns minoritetsspråkstalande personal på myndigheten bör det enligt JO finnas rutiner som innebär att tolk kan ordnas med relativt kort varsel.
Polismyndigheten tillstår i ett yttrande till JO att den har brustit i sina skyldigheter enligt minoritetsspråkslagen. Rätten att kommunicera på minoritetsspråk gäller även om den enskilde behärskar svenska.
”Med anledning av det inträffade ska det säkerställas att samtliga operatörer känner till de rutiner som gäller för språkfrågor. Det är en självklarhet att myndigheten ska leva upp till de krav som ställs i minoritetsspråkslagen, varför även andra informations- och utbildningsåtgärder kan bli aktuella”, skriver Polismyndigheten i sitt yttrande.
Polismyndigheten kritiseras i JOs beslut för att målsägandens kontakter rörande förundersökningarna inte kunnat ske på finska och för att han inte fick skriftliga översättningar av nedläggningsbesluten och beslutsmotiveringarna.
”Det har genom utredningen kommit fram att det i en av förundersökningarna gjorts en anteckning om att (målsäganden) vill tala finska, men att det inte behövdes eftersom han kunde svenska. Minoritetsspråkslagens bestämmelser ger en enskild rätt att tala finska även om han eller hon behärskar svenska. Det var olämpligt att göra anteckningen och den kan ha medfört begränsningar av målsägandens möjligheter att använda finska vid sina kontakter med Polismyndigheten”, skriver JO Per Lennerbrant i beslutet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.