Pensionsbeslut tas för sent
Ett formellt beslut om det nya statliga pensionsavtalet fattas troligen först i december, strax innan det ska träda i kraft.
Regeringen har godkänt uppgörelsen om ett nytt system för avtalspension på de statliga myndigheterna. Men avtalet ska också fastställas av riksdagen – och riksdagsbeslutet kommer inte att fattas i vår utan först i budgetbehandlingen under senhösten. Beskedet skapar oro i ST och förhandlingskartellen OFR.
– Det hade varit rimligt att regeringen tog beslutet att godkänna avtalet, anser STs förhandlingschef Johan Tengblad. Och om man anser att man behöver gå till riksdagen, vore det rimligt att vårriksdagen tar det.
Nu blir det en osäkerhet om vi har ett pensionsavtal 2003, vilket är olyckligt, menar Johan Tengblad. Osäkerheten försvårar det omfattande förberedelsearbete som krävs för att det nya systemet för avtalspensioner ska fungera från årsskiftet.
Dessutom kan det oväntade efterspelet till pensionsuppgörelsen sätta käppar i hjulet för den pågående avtalsrörelsen på myndighetssidan.
– Frågan är om vi kan skriva på ett längre avtal när vi inte vet om vi har ett pensionsavtal, säger Johan Tengblad.
ST har i en skrivelse till statsminister Göran Persson kritiserat regeringens hantering av frågan. Där säger förbundets ordförande Annette Carnhede att regeringens senfärdighet inneburit att pensionsfrågan hamnat mitt i pågående avtalsrörelse – precis som förra året. Osäkerheten kring avtalspensionen ledde då till att ett löneavtal för endast ett år kunde slutas.
Enligt Arbetsgivarverkets chefsekonom Nils Henrik Schager har det sedan i höstas stått klart att riksdagen ska ta ställning till ett fackligt avtal.
– Anledningen är att det nya pensionssystemet får en effekt på kassaflödet i statsbudgeten, vilket det gamla systemet inte hade, säger han. Konstitutionella experter skulle väl kunna dividera om nödvändigheten i det, men vi har ingen anledning att ifrågasätta regeringens bedömning.
Fakta
Pensionsavtalet innebär att statens utbetalningar till avtalspension under ett antal år ökar med i storleksordningen 1,3 miljarder kronor. Det beror på att det gamla systemet för avtalspensioner finns kvar under en övergångsperiod parallellt med det nya som införs nästa år.
I det gamla pensionssystemet betalar staten avtalspension löpande till dagens pensionärer. Arbetsgivaren bygger upp en latent skuld till den blivande statspensionären under dennes aktiva tid. I det nya systemet betalar myndigheten i stället en årlig avgift för dem som är i tjänst, en avgift som fonderas.
I takt med att det gamla systemet fasas ut minskar statens totala utgifter för de statliga avtalspensionerna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.