Pandemin har stor påverkan på arbetsplatserna

Stämningen är tung. De som jobbar nära passagerarna har väldigt lite att göra, trots att man infört korttidsarbete. Det är också pressande att se med egna ögon att arbetsuppgifterna inte finns”, säger Mikael Nordenståhl, klubbordförande för ST inom Swedavia på Arlanda och Bromma.

Flygbranschen har drabbats hårt av pandemin. Det statliga bolaget Swedavia, som driver tio svenska flygplatser, införde under våren korttidsarbete för 1 900 anställda och varslade samtidigt 800 om uppsägning. Enligt bolaget kommer det att bli nödvändigt att säga upp större delen av de varslade.

Luftfartsverket varslade tidigare i år nästan hälften av alla anställda om uppsägning. Men än så länge har ingen behövt sägas upp.

– Vi hade tidigare ett överskott på 60 tjänster, men det gick att lösa utan uppsägningar, säger myndighetens HR-direktör Barbro Bolander.

Flygledare på Luftfartsverket har under pandemin fått alternativa arbetsuppgifter, i den mån det finns. Bland annat kan det handla om att delta i utvecklingsprojekt där kompetensen behövs.

Men framtiden är osäker.

– Trafiken blev i stort sett obefintlig när pandemin bröt ut och har återhämtat sig väldigt svagt. Under sommaren gick det upp något, för att under i stort sett hela hösten ligga på omkring 35 procent av 2019 års volym. Vi vet inte vad som händer framöver och har fortfarande ett varsel som ligger, säger Barbro Bolander.

SJ märker likt Swedavia och Luftfartsverket av ett minskat resande.

– Vi har tappat många resenärer och därmed droppar också intäkterna. Just nu säljer vi inte heller alla platser ombord utan ligger på omkring 75 procent för att minska risken för smittspridning, säger företagets HR-direktör Mats Pettersson.

Under våren införde SJ korttidsarbete för 1 400 anställda. Men nu är alla tillbaka på full tid. Omkring 500 av företagets anställda jobbar hemifrån, och ombord på tågen gör man allt för att hålla smittan borta.

– Vi är noga med att tvätta ytor, använda handsprit och hålla avstånd. Vi försöker också att hela tiden hålla våra medarbetare informerade om hur de ska agera i olika situationer. Till exempel viserar vi i de flesta fall inte längre biljetter och har satt upp plexiglas i bistron.

Nyligen fattade SJ också beslut om att tillåta de anställda att bära munskydd på jobbet.

För Green Cargo, som kör logistiktransporter på järnväg, har arbetsmängden pendlat upp och ned och stundtals varit svår att förutspå. Trots det har det statliga bolaget inte behövt säga upp någon personal.

De medarbetare som jobbar administrativt har flyttat hem arbetet. Bangårdsarbetare, som jobbar mycket utomhus, har klarat sig utan någon större påverkan och för att minska smittorisken för lokförare skruvar Green Cargo på scheman och arbetssätt.

– Vi försöker att undvika övernattningar och passresor, där förare åker med exempelvis SJ och hämtar ett lok någonstans och sedan kör tillbaka det. Bland annat genom spetsvändningar, där två tåg ”möts på mitten” och förarna byter lok, säger Peter Hagert, HR-direktör på Green Cargo.

För många av landets museer har besöksintäkterna minskat kraftigt. De flesta har under hösten tvingats stänga som en följd av den ökande smittspridningen. Ett av dem är Nordiska museet.

Trots det har verksamheten inte stannat upp. Enligt museet har en stor digital omställning genomförts och delar av personalen har under perioder fått tillfälliga arbetsuppgifter. Museet räknar med att intäkterna kommer att påverkas även nästa år och varslade nyligen sju tjänster.

– Vi har ett stort intäktsbortfall som slår hårt och tvingas anpassa verksamheten efter de utmanande omständigheter som vi alla lever under. Vi gör besparingar och har haft inköpsstopp, vi omprioriterar och anpassar vårt arbete och har också använt oss av korttidsarbete under en period, säger Rebecca Rosenqvist, HR-chef på Stiftelsen Nordiska museet.

Även på Julita gård, som ägs av museistiftelsen, kommer anställda att sägas upp.

Hans Lindestrand är klubbordförande för ST på Nordiska museet. Han berättar att det är oroligt bland medlemmarna:

– Det finns en stor osäkerhet kring vad som ska hända. Just nu har vi inga entréavgifter, ingen omsättning i butiken och inga besökare i restaurangen. Huset är byggt för att ta emot människor och vara en samlingsplats. Samma sak gäller ju för våra övriga miljöer som gårdar och parker, så det är en väldigt konstig situation, säger han.

Ett museum som redan genomfört personalnedskärningar på grund av ekonomiska svårigheter är Statens maritima och transporthistoriska museer, där bland annat Vasamuseet ingår. Myndigheten har fått ekonomiskt krisstöd men tvingades trots detta tidigare i år att dra in cirka 50 tjänster.

I november meddelade också Skansen i Stockholm att parken stängs för besökare på obestämd tid.

En myndighet som fått ökad arbetsbelastning under krisen är Arbetsförmedlingen, som under våren fick hantera omfattande varsel och uppsägningar. Myndigheten har försökt styra arbetssökande till digitala kanaler för att hantera alla nyinskrivningar.

Trycket har nu dämpats något, enligt Laila Andersen, biträdande enhetschef på Arbetsförmedlingens HR-avdelning.

– Under våren arbetsledde vi temporärt personal från andra verksamhetsområden till våra digitala kanaler för att jämna ut. Merparten av dem har nu återgått, medan andra velat stanna. Vi har också rekryterat fler visstidsanställda beslutshandläggare för att bättre möta behoven, säger hon.

Samtliga arbetsgivare Publikt talat med följer löpande myndigheternas coronarekommendationer. De flesta har inte gjort några större förändringar i sina riktlinjer sedan i våras.

En arbetsgivare som sticker ut är dock Statens servicecenter, som sedan mitten av november gärna ser att de anställda använder munskydd.

– Vi uppmanar våra medarbetare att använda munskydd i till exempel kollektivtrafiken. Vi tvingar ingen till det, men erbjuder det till alla som vill, säger Thomas Pålsson, generaldirektör på Statens servicecenter.

Alla arbetsplatser som Publikt talat med har i någon utsträckning infört hemarbete. De flesta av dem anser att det fungerat väl.

– Vi är förvånade över hur bra det har gått. Vi gjorde nyligen en enkät där 80 procent svarade att det fungerat mycket bra att jobba hemma. Vi har sett vinster i hemarbetet och våra anställda upplever att de får en bättre balans i livet, säger Sofia Martell, enhetschef på Skatteverkets HR-avdelning.

Anders Tell, avdelningsordförande för ST inom Skatteverket, håller med.

– Det har fungerat överraskande bra. Även om det så klart blir ganska asocialt att sitta hemma under en så lång tid.

Han tror att hemarbete kommer att vara vanligare efter pandemin och ser positivt på en sådan utveckling.

– Från fackligt håll tycker vi att det är bra med flexiblare möjligheter i arbetslivet. Sedan finns det en del frågetecken som behöver redas ut, till exempel när det gäller arbetsmiljön.

Än så länge har ingen av de arbetsplatser Publikt varit i kontakt med fattat några beslut gällande hemarbete eller digitala möten efter pandemin. Men ingen tror att situationen kommer att bli densamma som tidigare. På Trafikverket diskuterar man just nu vad det kommer att få för konsekvenser, berättar HR-direktören Niclas Lamberg:

– Vi tror att vi kommer att landa i något som vi kallar för ”det nya normala” med en ökad grad av distansarbete och digitala möten. Vi tror också att det kommer att påverka utformningen av våra arbetsplatser framöver och håller just nu på att jobba fram vad det här innebär konkret, säger han.