Britta Lejon delar ut STs arbetslivspris till Laura Hartman.
Bild: Eva Spira
Britta Lejon delar ut STs arbetslivspris till Laura Hartman.

Orädd forskare får arbetslivspriset

ST:S ARBETSLIVSPRIS2013-11-28

Årets mottagare av STs arbetslivspris är nationalekonomen Laura Hartman. Hon får priset för sina insatser inom välfärdsforskningen och för att hon står upp för den oberoende forskningen.

Nationalekonomen Laura Hartman, analys- och prognoschef på Försäkringskassan, är årets mottagare av STs arbetslivspris. STs ordförande Britta Lejon överlämnade priset i samband med förbundets ordförandekonferens i Haninge i södra Storstockholm.

– Det känns jätteroligt! Särskilt roligt är det just för att jag fått priset för mitt bidrag till den kunskapsbaserade samhällsdebatten, det är en av mina viktigaste drivkrafter, säger Laura Hartman.

Priset består av ett diplom och en check på 25 000 kronor.

I juni lade Laura Hartmans avdelning fram rapporten ”De jämställda föräldrarna”. Den visar att det är kön och inte lön som avgör vem av föräldrarna som tar ut flest föräldradagar.

Hon har även publicerat rön om att risken för kvinnor att drabbas av sjukskrivning ökar markant efter andra barnets födelse.

Det här är fakta som, enligt prismotiveringen, kan leda vidare mot ett mer jämställt samhälle. Prismotiveringen lyfter även fram att hon ståndaktigt hävdar den oberoende forskningen.

Laura Hartman har gjort sig känd som orädd. Fram till hösten 2011 var hon forskningsledare på Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS. Men rapporten Konkurrensens konsekvenser möttes av hård kritik från borgerligt håll. Rapporten handlade om följderna av 20 års privatiseringar inom välfärden.

– Att kritiken kan bli hård är inget nytt för mig. Det här är frågor som berör var och en av oss. När det dessutom handlar om ideologi och stora pengar kan debatten bli häftig, säger Laura Hartman.

Rapporten visade att många av privatiseringarna och konkurrensutsättningen inte fått de resultat ivrarna önskat.

– Men det som är mest upprörande är att ingen brytt sig om att utvärdera reformerna systematiskt.

Som en följd av debatten och dåligt stöd från SNS-ledningen, valde Laura Hartman att ta ett jobb på Uppsala universitet.

– Men jag kände hela tiden ett stöd från mina forskarkolleger.

Tidigare, när hon studerade a-kassans betydelse för arbetslösheten, rev hon ner kritik från vänsterhåll.

Ilskan från politiker och andra ideologiskt drivna krafter får inte hindra forskare från att ta fram fakta om samhället, anser hon. Detta trots att samhällsvetaren har helt andra utmaningar än naturvetaren, som ofta kan placera sitt studieobjekt under mikroskopet.

– Det gäller att utgå från stora data och att visa ödmjukhet och redovisa all osäkerhet, säger Laura Hartman.

Till sist, vad ska du göra med pengarna?

– Det har jag inte hunnit fundera på. Det vore kul att göra något på det här temat. Kanske en studieresa, eller köpa in en hög intressanta böcker, eller åka bort och träffa intressanta forskare någonstans.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA