Öppenhet blir rättssak

EU2003-12-16

Rådets regler om personkontroll och efterforskning av källor styr medlemsländerna. Det anser EU-parlamentet som stämt rådet inför domstol. Men den svenska regeringen håller inte med.

Av:  Eva Spira

De säkerhetsbestämmelser som ministerrådet antog den 19 mars reglerar hur hemliga handlingar ska hanteras. Bland annat ska alla som hanterar hemliga handlingar personkontrolleras och vara ”obrottsligt lojala”. Eventuella läckor ska utredas av rådes generalsekreterare.

I beslutet, som är undertecknat av Sveriges utrikesminister Anna Lindh, sägs uttryckligen att medlemsstaterna ska respektera bestämmelserna.
När frågan var uppe i EU-nämnden i våras hävdade regeringen att den svenska offentlighetslagstiftningen inte påverkas av rådsbeslutet.
Men EU-parlamentet är av annan uppfattning och har stämt rådet inför EG-domstolen i Luxemburg. Parlamentet anser att reglerna skapar rättsliga skyldigheter för medlemsstaterna och därför borde ha antagits på en annan rättsgrund. Som det är nu har parlamentets rättigheter till medbestämmande åsidosatts.
Dessutom hävdar parlamentet att rådet borde ha avvaktat med att anta reglerna tills EUs rättsakt om öppenhet var färdigförhandlad.

Parlamentets argumentation har dock inte fått regeringen att byta uppfattning:
– Vi anser inte att medlemsstaterna påverkas, säger Anders Kruse på Utrikesdepartementet.
Därmed har regeringen avstått från att intervenera på parlamentets sida.
Juristen Ulf Öberg, som själv har arbetat på EG-domstolen, är kritisk till regeringens hållning:
– Regeringens passivitet är ett uttryck för att offentlighetsprincipen har offrats på den gemensamma säkerhetspolitikens altare, säger han.
Enligt Ulf Öberg är det också i sak felaktigt att hävda att beslutet inte påverkar medlemsländerna:
– Ett rådsbeslut är enligt EG-fördraget till alla delar bindande för dem som det är riktat till. Det råder inga tvivel om att även medlemsstaterna är adressater för detta så kallade Lindh-beslut.

Fakta

Ministerrådets säkerhetsregler sägs vara ett led i det säkerhetspolitiska samarbetet mellan EU och Nato. Men i beslutet finns inga begränsningar till säkerhetspolitik. I inledningen sägs att ”sekretessbelagda EU-uppgifter” omfattar alla uppgifter och all materiel som om de röjs kan skada EUs intressen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA