»Offentliganställda uppmanas att ange kolleger«
I Turkiet har utrensningarna av statsanställda efter kuppförsöket i juli i år fortsatt. Nu har mer än 115 000 anställda drabbats. Situationen sätter hård press på den fackliga organisationen Kesk, som försöker stödja sina medlemmar.
Hatice, som egentligen heter något annat, har arbetat som forskare och lärare vid turkiska universitet i 22 år. Hon berättar att hon varje vecka bläddrat igenom de långa listorna med namn på utrensade i Turkiets statliga tidning för officiella kungörelser:
– När jag plötsligt fick syn på mitt namn fick jag hjärtat i halsgropen.
Tidningen har blivit en skräckfylld läsning för offentliganställda i Turkiet. Sedan kuppförsöket i somras har mer än 115 000 personer namngetts i tidningen, vilket betyder att de fått sparken eller stängts av från jobbet. När Publikt i augusti rapporterade om utrensningarna trodde alla att de i stort sett var över, men sedan dess har nya listor med namn publicerats i flera omgångar.
– Vi ser inget slut på utrensningarna. De fortsätter med oförtruten kraft och alla som inte är uttalade supportrar av regeringen är rädda för att drabbas, säger Hatice.
Regeringen hävdar att de utrensade har kopplingar till förbjudna organisationer, den religiösa Gülenrörelsen eller kurdiska PKK. Men de utrensade får själva inte veta varför de blivit av med jobbet. Den turkiska fackföreningsrörelsen är djupt kritisk till utrensningarna.
– Offentliganställda uppmanas att ange kolleger som sympatiserar med förbjudna organisationer. Många ska ha rensats ut enbart på grund av angiverier. Det är otillräckligt och skapar ett otäckt klimat, säger Fadime Kavak, talesperson för de offentliganställdas centralorganisation Kesk i Istanbul.
Hatice känner igen sig i beskrivningen.
– Jag har inte fått någon förklaring till varför jag sparkades. Mina överordnade har aldrig uttryckt att det har varit några problem med min prestation som anställd. Plötsligt är mer än 20 års karriär över eftersom mitt namn stod på en lista. Det är så godtyckligt, säger hon.
I några enstaka fall har de som stängts av från jobbet kunnat gå tillbaka till sina arbetsplatser. En av dem är tjänstemannen Nazife Bayrak Tozu, som Publikt skrev om i augusti.
– Jag är så klart väldigt lättad över att vara tillbaka på jobbet, det är en upprättelse. Men processen har varit ett totalt mysterium. Jag vet inget om varför jag fick komma tillbaka eller varför jag först blev avstängd, säger Nazife Bayrak Tozu.
Fadime Kavak tror att utrensningarna kommer att lämna djupa spår i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i Turkiets offentliga sektor.
– I skuggan av utrensningarna ser vi hur de anställdas rättigheter snabbt urholkas. Vi ser bland annat hur anställningar genom underleverantörer med otrygga villkor ökar, säger hon.
Medlemmar i Kesk-anslutna fackförbund har drabbats hårt av utrensningarna. Bland de tusentals som förlorat jobben finns också flera personer i organisationens ledning.
– Organisationen har tagit mycket stryk ekonomiskt på grund av det juridiska och ekonomiska stöd vi erbjuder drabbade medlemmar. Samtidigt förlorar vi medlemmar och märker att en del är rädda för att komma till våra manifestationer, säger Fadime Kavak.
Men hon vägrar ge upp hoppet och tillägger att det fackliga engagemanget aldrig har känts så viktigt som nu.
– Utrensningarna har orsakat många mänskliga tragedier och det är många som mår mycket dåligt. Solidariteten mellan kolleger har bokstavligen räddat livet på vissa. Vi kommer aldrig att ge upp kampen, säger Fadime Kavak.
Utrensningar kom efter kuppförsök
- 15 juli försökte delar av militären gripa makten i Turkiet. Omkring 240 personer dödades.
- Turkiets regering pekar ut den muslimska predikanten Fethullah Gülen och hans anhängare för att ligga bakom kuppen.
- Mer än 115 000 statsanställda har tagits ur tjänst på grund av misstänkt samröre med Gülenrörelsen eller kurdiska PKK.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
