Nytt forskningscentrum granskar kriminalpolitik
Linnéuniversitetet och Stockholms universitet har startat ett nytt forskningscentrum, Svenska kriminalpolitiska laboratoriet. Projektet har fått närmare 18 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Allt fler poliser anställs och Kriminalvården växer när fler personer döms och får längre straff sedan lagar skärpts. Nu ska forskare granska vilken effekt detta har på brottsligheten. Det ska ske i ett nytt forskningssamarbete mellan Stockholms universitet och Linnéuniversitetet som fått namnet Svenska kriminalpolitiska laboratoriet.
De ska också samverka med forskare från Harvarduniversitetet, London School of Economics och École d'économie de Paris.
I ett pressmeddelande om det nya forskningssamarbetet pekas Polisens tillväxts betydelse för brottslighetens utveckling ut som intressant. Forskarna ska undersöka var nyutexaminerade poliser placeras, och studera i vilken grad placeringarna har påverkat brottsligheten i området.
En annan reform som ska granskas, med hjälp av stora mängder registerdata, är införandet av fotboja som alternativ till fängelse. Även den strängare straffskalan vid många brott ska sättas i relation till hur många som återfaller i brott.
Enligt projektledaren Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, finns möjligheter att renodla effekterna av en reform med hjälp av registerdata. ”Fördelen med att studera registerdata är att man kan få uppskattningar som kan översättas till kostnader och intäkter. Och därmed få svar på frågan: innebär en viss reform en så pass stor minskning av brottsligheten, eller förbättringar på till exempel arbetsmarknaden att det väger upp kostnaden för reformen?”, framhåller han i ett pressmeddelande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.