Nya månadsuppgifter om löner

SOCIALFÖRSÄKRINGAR2011-04-26

Från 2013 ska arbetsgivare redovisa de anställdas löner varje månad i stället för att lämna den årliga kontrolluppgiften. Det föreslår den statliga utredaren Mats Sjöstrand.

Genom att inkomster redovisas till Skatteverket varje månad får myndigheterna tillgång till aktuella inkomster för bidragstagare och risken för fel och fusk minskas.

Enligt förslaget från Skatteverkets tidigare generaldirektör Mats Sjöstrand ska inte bara arbetsgivare, utan också den som betalar ut ersättning som beskattas som inkomst av tjänst, redovisa utbetald ersättning varje månad. Det betyder att också till exempel Försäkringskassan, a-kassorna och försäkringsbolag ska lämna uppgift månadsvis om den ersättning man betalar ut.

Enligt utredningen har obligatoriska system för månadsuppgifter under senare år införts i Danmark, Nederländerna, Tyskland, Ungern och Estland. Också Norge håller på att införa ett sådant system.

Månadsuppgiften ska lämnas elektroniskt i en e-tjänst med hjälp av e-legitimation på Skattverkets webbplats. Den ska innehålla samma uppgifter som de årliga kontrolluppgifterna. Månadsuppgiften ska dessutom innehålla uppgift om sjuklön eller andra ersättningar i samband med sjukdom eller föräldraledighet ingår i beloppet. Anledningen till att dessa uppgifter ska lämnas är att Försäkringskassan behöver dem.

Arbetstagare och andra som har fått skattepliktig ersättning ska med sin egen e-legitimation hos Skatteverket kunna kontrollera vilka uppgifter som arbetsgivare och andra har lämnat.

Utredningen föreslår inte att frånvaro eller arbetad tid ska rapporteras i månadsuppgiften. Enligt utredaren är nyttan av uppgifterna inte så stor att de uppväger de extra kostnader ett sådant uppgiftslämnande skulle innebära för arbetsgivarna.

Utredningen föreslår att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Åklagarmyndigheten ska få ta del av månadsuppgifterna genom direktåtkomst. A-kassorna ska få ta del av dem genom överföring på medium för automatisk databehandling, medan kommunernas socialnämnder ska kunna ta del av uppgifterna bara om den som söker bistånd medger det.

På sikt räknar utredaren med att förslagen kan leda till att felen inom socialförsäkringen minskar med 2,6 miljarder kronor per år och felen inom det ekonomiska biståndet med 300 miljoner kronor.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA