Nya DO vill driva fler mål till domstol
Diskrimineringsombudsmannens nya chef Agneta Broberg vill göra DO till en arbetsplats där medarbetarna känner sig trygga och kan sköta sitt jobb. Hon vill också att DO ska få chans att driva fler mål till domstol.
Agneta Broberg öppnar det ena efter det andra av bänkskåpen för att hitta soppåsen i Diskrimineringsombudsmannens fikarum. Det är hennes fjärde arbetsdag på DO, och hon är inte riktigt hemma än.
Hon är heller ingen fullfjädrad expert på diskrimineringsfrågor, även om hon ägnat sommarsemestern åt att »rita en karta« över sitt nya arbetsfält. Det var inte fackkunskaperna utan ledaregenskaperna som gav Agneta Broberg jobbet som ny DO, säger hon själv.
Och vad gör dig till en bra ledare?
– Jag är väldigt kommunikativ, jag lyssnar och för dialog. Jag är också en prestigelös person, det tror jag är en väldigt viktig egenskap.
Agneta Broberg är jurist, har arbetat på domstol, på advokatbyrå och nu senast som tillförordnad konsumentombudsman på Konsumentverket i Karlstad. Därifrån ska hon nu pendla till jobbet i Stockholm. En uppgift blir att försöka läka såren efter den arbetsmiljökris som föregick företrädaren Katri Linnas avgång.
– Jag känner av den bakgrunden. Det viktigaste för mig nu är att möta medarbetarna, och det får ta tid. Jag är av övertygelsen att om vi inte mår bra får vi aldrig en fullt fungerande, effektiv verksamhet.
Agneta Broberg tror att erfarenheterna från Konsumentverket blir till hjälp i det arbetet.
– Jag kom dit i samband med omlokaliseringen till Karlstad, och det var ganska kaosbetonat. En stor del av personalen hade slutat, det gällde att samla gamla och nya. Så jag vet hur viktigt det är att jobba med de här frågorna. Och här på DO har vi fyra myndigheter som har slagits ihop.
Har du någon plan för själva verksamheten?
– Nej, där är jag inte än. Men jag tycker att vi behöver visa tydligt att lagstiftningen mot diskriminering handlar om mänskliga rättigheter, att få bli behandlad som en individ och inte utifrån en norm.
– Och så vill jag titta på våra verktyg för att driva diskrimineringsmål i domstol. Vi ska hjälpa den enskilde, och enligt lagen ska vi i första hand sträva efter frivillig förlikning. Men vi ska också få fram en rättspraxis, och när vi förlikas blir det ingen rättspraxis. Det är ett problem.
Hur ser du på parternas ansvar?
– Arbetsgivarna har enligt lag ett ansvar att förebygga diskriminering. Och på arbetsplatserna finns värdefull kunskap om lokala förhållanden, så facket har en nyckelroll. Det handlar om fackliga kärnfrågor som lön, arbetsmiljö och trygga anställningar.
Är du själv med i facket?
– För tillfället inte. Det beror på en liten dispyt jag hade med facket en gång i tiden.
Vore det inte naturligt att vara med, om du tycker att facket är en viktig aktör?
– Jo, absolut. Jag har bara sprungit så fort att jag inte har tagit tag i frågan.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
