Nämnd ska kontrollera tvångsmedel
En utredning föreslår att en nämnd ska kontrollera hur hemlig avlyssning och andra tvångsmedel används. Den som utsatts för hemliga tvångsmedel ska informeras om övervakningen.
Det är fd Säpochefen Anders Eriksson som på uppdrag av den förra regeringen utrett hur en tvångmedelsnämnd kan fungera.
Enligt förslaget ska ”Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden” få i uppdrag att kontrollera hur domstolar och åklagare använder sig av hemliga tvångsmedel.
Nämnden föreslås få högst tio ledamöter som utses av partigrupperna i riksdagen. Ordföranden och vice ordföranden ska vara jurister.
Personer som vill veta om de varit utsatta för hemliga tvångsmedel ska kunna vända sig till nämnden.
Utredningen föreslår att Registernämnden blir en del av den nya nämnden.
Efter kritik mot förslaget om buggning och användning av hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte fick utredningen också i uppdrag att undersöka hur det ska gå till att låta personer som utsatts för tvångsmedel få information i efterhand.
Anders Eriksson föreslår att inte bara den brottsmisstänkte, utan även innehavaren av en avlyssnad telefon, eller av den plats varifrån buggning eller kameraövervakning sker, ska underrättas.
Men det finns undantag: Om en brottsutredning skulle saboteras av underrättelsen kan uppgifterna sekretessbeläggas. Ett år efter avslutad förundersökning förfaller rätten till information. Då ska säkerhets- och integritetsskyddsnämnden underrättas.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.