Myndigheternas resande har minskat kraftigt
Många myndigheters resmönster har förändrats drastiskt efter pandemin, visar Publikts sammanställning. Sedan 2019 har tjänsteresandet mer än halverats på flera statliga arbetsplatser, som Försäkringskassan och Stockholms universitet.
En tabell som visar hur de statliga myndigheternas reskostnader utvecklats mellan 2019 och 2022 finns i slutet av artikeln.
– De som hör av sig är oftast besvikna, men det betyder nog inte att majoriteten känner så, säger Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan.
Han har fått ta emot samtal från medlemmar som är missnöjda över att myndigheten minskat sitt resande efter pandemin och ersatt det med fler digitala möten.
Under 2023 har myndigheten dessutom av budgetskäl dragit i handbromsen på flera områden, vilket enligt både fack och arbetsgivare har lett till att resandet begränsats ytterligare.
– Försäkringskassan är i ett läge där man gör allt för att dra ned på kostnader. Då finns en irritation över att det blir så här. Vi har medlemmar som sitter på olika kontor och tycker det är viktigt att kunna få träffas i arbetslaget men också att fysiskt möta personer de arbetar med externt, säger Thomas Åding.
Samtidigt tror han att det också finns många anställda som uppskattar det minskande tjänsteresandet, även om de inte hör av sig i samma utsträckning.
– Jag är rätt säker på att det finns en stor grupp som tycker det är skönt att slippa resa i den omfattningen det gjordes innan pandemin. Det gör det lättare att få ihop privatlivet.
Publikt har kartlagt hur myndigheternas kostnader för resor förändrats under pandemin, utifrån det underlag som de själva rapporterat in till Ekonomistyrningsverket.
Försäkringskassan hör till de myndigheter där kostnaderna har minskat mest. 2019 var Försäkringskassans resekostnader strax under 65 miljoner kronor, 2022 spenderade myndigheten nästan 40 miljoner kronor mindre. Det är en minskning av kostnaderna med 61 procent.
– Även om vi har varit en digital myndighet länge tror jag att det vidareutvecklades ytterligare under pandemin. Nu har vi också digitala möten även med andra aktörer, som exempelvis vårdgivare. Vi har inte haft några direktiv som är hårdare än andra kring resandet. Jag tror snarare att vi har haft bra förutsättningar och ett arbetssätt som har gjort att vi kunnat utnyttja de nya digitala möjligheterna, säger Thomas Åding.
Enligt Emma Hamilton, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, är digitala möten utgångspunkten i myndighetens riktlinje. Men om den närmaste chefen bedömer att det finns ett behov av att ses fysiskt finns inga hinder för att göra det.
– Är det nödvändigt så kan man boka en resa. Det kan handla om grupputveckling, eller samtal mellan en anställd och chef. Alla våra anställda har inte chefen på samma kontor och för vissa samtal behöver man ses. Det kan också vara särskilda utbildningar som inte gör sig bra i digital form, säger hon.
Hennes bild är att det minskade resandet inte lett till något större missnöje bland myndighetens medarbetare.
– Majoriteten av våra anställda reser inte regelbundet i tjänsten och gjorde inte heller det innan pandemin. Så för de allra flesta är inte det här en stor fråga. Sedan är det som jag nämnde också tillåtet att resa när det finns ett behov. Där är arbetsmiljöperspektivet med, men det är cheferna som behöver göra bedömningen av vad som är nödvändigt.
Hur resandet på Försäkringskassan kommer att utvecklas efter 2023 kan Emma Hamiltoninte svara på i dagsläget.
– Våra riktlinjer om digitalt först gäller även framöver. Sen påverkas möjligheterna att resa också av myndighetens budget och finansiering, men där är jag inte rätt person att uttala mig, säger hon.
På Stockholms universitet ser förutsättningarna annorlunda ut, med en verksamhet med fler utlandsresor. Trots det har resandet minskat nästan lika mycket som på Försäkringskassan. Från 123 miljoner kronor 2019 minskade utgifterna till 50 miljoner kronor 2022.
Stockholms universitet har lagt ett tydligt fokus på området och införde under 2020 en ny mötes- och resepolicy, berättar Magnus Breitholtz som är rektorsråd för miljö och hållbar utveckling på lärosätet.
– Det hade egentligen ingenting med pandemin att göra. Revideringen började redan 2019 och det handlade mer om ny kunskap och det tuffa målet vi har satt om att vara koldioxidneutrala innan 2040, säger han.
Han vill gärna invänta siffrorna även för 2023 innan han drar några större slutsatser kring resultaten och omfattningen av förändringen.
– Jag vill ha ett helt år där jag har och kan observera vad som händer i en normal verksamhet. Det är möjligt att 2022 är det nya normala men jag vågar inte riktigt lita på det än.
Revideringen av mötes- och resepolicyn landade enligt Magnus Breitholtz i relativt hårda riktlinjer. Resorna till olika typer av EU-möten och forskarkonferenser har blivit färre.
– Det är en helt annan dialog kring när, hur och varför. Behövs resan, och om den gör det, vilket är det mest klimatsmarta sättet att ta sig dit? Man kanske inte behöver åka på en konferens i USA, om det finns en lika bra i Hamburg, säger Magnus Breitholtz.
Han upplever inte att den tuffare linjen lett till några större protester från de anställda.
– Jag får väl kanske inte höra vad alla tycker. Men jag känner att det är fler som är positiva än negativa. Många tar verkligen klimatfrågan på största allvar och tycker det är bra. Jag vet att en del tycker det är skönt att slippa åtminstone en del av resorna och kunna vara med digitalt i stället. Det blir ett annat lugn och man får ihop livet på ett bättre sätt.
På den fackliga sidan finns en liknande bild. Daniel Emanuelsson-Paulson, som sitter i sektionsstyrelsen för ST inom Stockholms universitetet, är själv förvånad över att minskningen är så kraftig. Arbetsplatsombud han talat med har reagerat likadant.
– Jag tänker att det är en positiv feedback att man har kunnat minska resandet så pass mycket utan att det blivit en uppenbar påverkan. Spontant känns det bra att vi minskar vår miljöpåverkan. Även när jag hört mig för har det varit väldigt lite negativt som kommit upp, säger han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
