Myndigheterna som fått fler anställda – och färre
Antalet anställda i staten har de senaste åren hållit jämna steg med befolkningsutvecklingen. Men mellan myndigheterna syns stora skillnader, visar Publikts granskning. Högskolan och rättsväsendet har expanderat kraftigt, medan arbetsplatser som Försäkringskassan och Skatteverket krymper.
En tabell som visar förändringen av antalet årsarbetskrafter på landets myndigheter mellan 2005 och 2020 finns längst ned i artikeln.
2005 hade Försäkringskassan 140 heltidsanställda per 100 000 invånare i Sverige. Sedan dess har antalet anställda minskat i absoluta tal, men ännu mer i relation till landets växande befolkning. I dag har myndigheten 122 anställda per 100 000 invånare, omräknat till årsarbetskrafter.
STs avdelningsordförande på Försäkringskassan, Siv Norlin, förklarar att det pågår en ständig omställning på myndigheten som minskar behovet av personal.
– Sedan 2005 har det skett oerhört mycket när det gäller automatisering och datorisering, bland annat inom föräldraförsäkringen och aktivitetsstödet.
Automatiseringen har inte lett till uppsägningar, men de handläggare som förlorar sina arbetsuppgifter måste byta verksamhetsområde.
– Det är baksidan. Många tycker om sina arbetsuppgifter, och förändringar som inte är självvalda kan det finnas ett brett motstånd mot.
I och med att förmånsslag har renodlats och koncentrerats till ett fåtal orter kan det också bli svårare att byta, säger Siv Norlin.
– Storstäderna förlorar arbetsuppgifter. I Stockholm etableras inget nytt, så där finns inte så mycket av handläggande uppgifter kvar. Det finns ju arbetsuppgifter på huvudkontoret, men de kräver en helt annan typ av kompetens.
Personalkostymen kommer att krympa ytterligare framöver, bedömer hon.
– Det blir ytterligare renodlingar och mer automatisering, och vi diskuterar hur artificiell intelligens kan användas utan att äventyra rättssäkerheten.
Publikt har använt data som myndigheterna rapporterar in till Ekonomistyrningsverket för att kartlägga hur antalet anställda utvecklats mellan 2005 och 2020. Under den perioden har Sveriges befolkning ökat med 14 procent.
Det totala antalet anställda i staten har följt med i den ökningen, men i likhet med Försäkringskassan har andra myndigheter med omfattande ärendehandläggning skurit ned i takt med ökad automatisering och digitalisering. Det gäller exempelvis Skatteverket och Centrala studiestödsnämnden.
Enskilda myndigheter har också dragit ned på grund av större politiska reformer. Ett uppmärksammat fall är Arbetsförmedlingen.
Men även Skogsstyrelsen och Riksarkivet hör till de myndigheter som minskat personalstyrkan. STs sektionsordförande på Riksarkivet, Anna Forslund, har varit tvungen att delta i uppsägningsprocesser.
– Det var två omgångar 2019 och 2020. Även tidigare minskade vi, men då skedde det genom att vikarier och visstidsanställda fick gå hem och att vakanser inte återbesattes, säger hon.
Hon är osäker på i vilken mån nedskärningarna beror på sänkta anslag.
– Det byggdes ett nytt landsarkiv i Lund, och det blev dyrt. Vi dras fortfarande med den skulden.
Hon säger att myndighetens uppdrag inte minskat, vilket lett till större press på kvarvarande anställda.
– Under pandemin underlättades situationen av att vi inte hade så mycket öppet i forskarsalarna. Nu är folk oroliga för hur det ska gå när vi öppnar upp och måste ha personal där.
Enligt Ekonomistyrningsverkets data har Riksarkivet halverat sin personalstyrka sedan 2005. I andra ändan av skalan, med störst tillväxt, återfinns Polisen, Åklagarmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården. Dessa myndigheter har sammantaget ökat från runt 35 600 till 48 000 årsarbetskrafter, en ökning med 35 procent under åren 2005–2020.
Att rättsväsendet har fått mer resurser under senare år har knappast undgått någon. Men även universitet och högskolor är en sektor som vuxit under lång tid. Mellan 2005 och 2020 ökade antalet årsarbetskrafter med 22 procent. Störst har expansionen varit på Lunds universitet och på Högskolan Väst. Enligt Tim Ekberg, planeringschef på Lunds universitet, är det främst forskningen som växt i omfattning på lärosätet.
– Under 1990-talet hade vi en oerhörd tillväxt på utbildningssidan, den nästan dubblerades. Men sedan gick det politiska intresset över till forskning. Och hos oss handlar merparten av vår verksamhet numera om forskning, säger han.
Resurserna till utbildning kommer från statliga anslag, men forskningen finansieras i allt högre grad av externa bidragsgivare – för Lunds universitet är andelen nästan 60 procent. Skiftet har ofta gynnat större lärosäten, bedömer Tim Ekberg.
– Och jag tror att det kommer att fortsätta i samma spår. Regeringen uppskattar oss och forskningen för att det gynnar svensk ekonomi.
För egen del ser han dock på utvecklingen med viss oro.
– Vi har nya kategorier av personal som mest ägnar sig åt forskning. Inom exempelvis medicin och teknik finns miljöer där lärare knappt träffar studenter längre, de fungerar nästan som forskningshotell.
En annan nackdel är, anser Tim Ekberg, det ökande beroendet av externa bidrag.
– Det blir svårare för universitetet att själv styra verksamheten. Och bidragsberoendet leder till fler osäkra, tidsbegränsade anställningar.
Universitetens tillväxttakt kommer ändå inte i närheten av de riktiga raketerna i staten. En myndighet som vuxit rejält, med 84 procent, är Skolverket. Enligt STs avdelningsordförande Peter Karlberg är den stora ökningen kopplad till politiska satsningar och utökade uppdrag.
– För varje nytt uppdrag blir vi kanske 40 fler. Vissa är tidsbegränsade, som mattelyftet och lärarlyftet, men när de tar slut försöker vi underhålla de kompetensutvecklingsresurser som projekten genererat, säger han.
Historiskt har Skolverket framför allt arbetat med att ta fram material som skolorna kan använda i sin kompetensutveckling, men nu har regeringen gett myndigheten i uppdrag att verka närmare klassrum och skolor, berättar Peter Karlberg.
– I satsningen på nyanlända ska vi till exempel identifiera skolor som behöver mer hjälp. Där är vi mycket mera ute i fält än tidigare, och det har också lett till en ökning av personalstyrkan.
I toppen på tillväxtrankningen återfinns Finansinspektionen och affärsverket Svenska kraftnät, som vuxit med 197 respektive 163 procent. Svenska kraftnät är bland annat systemansvarig myndighet för Sveriges elkraftsystem. Där har STs avdelningsordförande Mikael Wallin arbetat sedan 2014 och under den tiden sett en verksamhet i ständig expansion.
– Det är utmanande att skaffa sig en överblick över allt som händer. Vi har i viss mån växtvärk, vi behöver introducera nyanställda samtidigt som vi kommer vidare med våra projekt, säger han.
Ställföreträdande generaldirektör Ulrika Hesslow beskriver det som en andra expansionsvåg.
– Den första vågen startade runt 2010, då vi integrerade oss i en internationell elmarknad, förstärkte elnäten och byggde bort flaskhalsar. Nu handlar det om energiomställningen till grön el och elektrifiering av industrin. Vi behöver öka kapaciteten i elnäten, ansluta ny elproduktion och förbrukning och anpassa oss till en elproduktion som inte är lika planerbar.
Och tillväxten fortsätter. I våras togs beslut om att inrätta 300 nya tjänster, och rekryteringarna fortsätter nästa år. Ulrika Hesslow är själv lite tagen av hastigheten i utvecklingen.
– Jag tror vi är inne i en liknande förändring som i början av 1900-talet, när Sverige elektrifierades. Det är nästan så man får gåshud.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
