Myndigheter tvekar om ny ID-lösning
Det råder stor oklarhet om den omdiskuterade e-legitimationen för myndigheternas e-tjänster. Storbankerna är i praktiken de enda som kan utfärda legitimationen, men förhandlingarna drar ut på tiden. »Vi sitter i kläm mellan e-legitimationsnämnden och bankerna«, säger Björn Pettersson på Arbetsförmedlingen.
Nästa sommar är det tänkt att svenskarna ska få en ny ingång till den offentliga sektorns e-tjänster, genom Svensk e-legitimation. Men projektet har inte löpt smärtfritt. Som Publikt rapporterade i förra numret har flera
myndigheter varnat för säkerhetsbrister, bland annat ökad risk för överbelastningsattacker.
Systemet kräver också att någon utfärdar e-legitimationen. Tidigare har det funnits flera alternativ, som Posten, Telia och Nordea, men i dag är det bara storbankernas bank-id som skulle kunna ta uppdraget. Det bedömer IT-konsulten John Allberg, som arbetat med e-legitimationsfrågor sedan 2000. Han är besviken på hur den ansvariga myndigheten E-legitimationsnämnden hanterat processen.
– Nämnden har skrämt bort alla andra presumtiva utfärdare, och nu är man beroende av bankerna. Om bankerna inte går med har man ingen annan att vända sig till.
Men bankerna har ännu inte sagt tydligt ja, bland annat av säkerhetsskäl. Det oroar Björn Pettersson, informationssäkerhetsstrateg på Arbetsförmedlingen:
– Diskussionen har pågått väldigt länge, och vi som myndighet sitter i kläm mellan E-legitimationsnämnden och bankerna.
Arbetsförmedlingen har anslutningsavtal med Svensk e-legitimation, men har sedan tidigare även avtal med bankerna om bank-id. Det senare är kunderna vana vid.
– Om man som medborgare har ett bank-id, varför skulle man göra sig omaket att skaffa en ny e-legitimation? Om bankerna inte går med hamnar vi på Arbetsförmedlingen i ett dilemma. Ska vi vara lojala med den nya e-legitimationen och inte ha kunder, eller vara illojala och behålla våra kunder?
Hittills är det bara en handfull myndigheter som anslutit sig till Svensk e-legitimation. Fredrik Söderström, forskare på Linköpings universitet, gör sin doktorsavhandling om projektet. Han tror att myndigheterna tvekar på grund av att utfärdarna inte är med.
– Varför ska man ansluta sig om det inte finns någon ansluten utfärdare?
E-legitimationsnämndens kanslichef Eva Ekenberg bedömer dock att bankerna kommer att gå med. Hon hävdar att systemet med genomförda förbättringar kan vara på plats nästa sommar.
– Tidsplanen är realistisk. Nu är det aktörerna som måste ansluta sig.
IT-konsulten John Allbergs gissning är en annan.
– Min känsla är att många stora myndigheter kommer att göra en egen upphandling. Och utan dem är Svensk e-legitimation överspelad.
Svensk E-legitimation
- Medborgarna ska kunna använda e-legitimation för identifiering och underskrift i offentliga verksamheters e-tjänster.
- Systemet ska vara på plats vid halvårsskiftet 2016. Då löper det upphandlade avtalet med det bankägda företaget bakom bank-id ut.
- Ansvarig myndighet är E-legitimationsnämnden.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.