Myndigheter ser över tid för fackligt arbete

Att tiden för fackligt arbete minskar får negativa konsekvenser, menar Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen.

– Det här gör det svårare för oss att vara tillgängliga och hjälpa våra medlemmar, säger han.

Enligt förtroendemannalagen har en fackligt förtroendevald rätt till den ledighet som behövs för att kunna utföra sitt uppdrag. Det handlar bland annat om tid för att förbereda och delta i förhandlingar med arbetsgivaren, samt för utbildningar som krävs för uppdraget.

Hur många timmar som krävs kan variera mellan olika arbetsplatser, men också förändras över tid. I samband med omorganisationer eller andra förändringar kan behovet vara större, för att sedan minska i lugnare perioder.

Det är arbetsgivaren som tillsammans med den fackliga organisationen kommer överens om hur mycket tid som behövs. Som vägledning på det statliga området finns ett centralt kollektivavtal från 1975 där parterna kommit överens om att fackens företrädare bör ha rätt till tjänstledigheter som motsvarar maximalt en heltid per 500 medlemmar på arbetsplatsen.

Publikt har genom en enkät kartlagt hur tio av de största statliga myndigheterna hanterar den fackliga tiden. På flera av dessa myndigheter har facken rätt till mer tid än i det centrala avtalet. Till exempel har Arbetsförmedlingen en lokal överenskommelse som ger de fackliga organisationerna en heltid per 250 medlemmar. På Försäkringskassan finns en liknande överenskommelse.

– När vi tecknade den lokala överenskommelsen fanns redan liknande uppgörelser på andra myndigheter. Det låg också i linje med den tid vi då använde, berättar Siv Norlin som var ordförande för ST inom Försäkringskassan när överenskommelsen gjordes och fortfarande är aktiv inom förbundet.

Tiden är enligt Siv Norlin avgörande för att facken ska kunna utföra sitt uppdrag, och hon anser därför att det är viktigt att organisationerna ges tillräckliga förutsättningar.

– Man får tillsammans resonera om vilken tid som behövs. Det bör även ligga i arbetsgivares intresse att facken kan göra ett bra jobb. Men på vissa håll känns som att det viktigaste är att dra ned på tiden så mycket som möjligt. Samtidigt ska det inte heller finnas ett egenvärde för facken att ha hur mycket tid som helst.

Den nivå som parterna i mitten av 1970-talet kom överens om i det centrala avtalet – en heltid per 500 anställda – är enligt henne svår att tillämpa i dag. Hon framhåller att de lokala fackliga företrädarna fått flera nya arbetsuppgifter sedan dess.

– På den tiden var det nog väldigt generöst. Men i dag ser det fackliga arbetet väldigt annorlunda ut, till exempel har medbestämmandelagen och lokala förhandlingar om löner och andra avtal tillkommit. Det är knepigt att vi har ett centralt avtal som bygger på helt andra förutsättningar, säger Siv Norlin.

Flera av myndigheterna som svarat på Publikts enkät uppger att de just nu håller på att se över eller förändra förutsättningarna för den fackliga tiden.

Polismyndigheten påbörjade redan under förra året ett sådant arbete. Arbetsgivaren lämnade under våren 2021 ett förslag till nytt kollektivavtal om den fackliga tiden till de fackliga organisationerna.

ST-avdelningen på myndigheten, med ungefär 6 000 medlemmar, skulle med principerna i det nya avtalet få antalet fackliga årsarbetskrafter halverat, från 37 till 18. Utöver detta ville arbetsgivaren också i större utsträckning styra hur tiden skulle användas. Bland annat handlade det om att medlemsärenden och fackliga styrelsemöten skulle skötas utanför betald arbetstid.

ST-avdelningen på myndigheten valde inledningsvis att säga nej – trots att det innebar att man riskerade att falla tillbaka på det centrala avtalet, vilket ytterligare skulle ha begränsat tiden.

– Vi ville inte bli tvingade in i ett halvdåligt kollektivavtal för att ha kvar en så hög tid som möjligt. Samtidigt såg vi att det skulle bli väldigt svårt att anpassa oss efter de förutsättningar som arbetsgivaren föreslog, säger STs avdelningsordförande Pär Renberg.

Enligt Polismyndighetens förhandlingschef Mathias Berg har en översyn av den fackliga tiden varit på gång sedan 2015, då länspolismyndigheterna lades ned och Polisen blev en myndighet. Då beslutade arbetsgivaren att avvakta med förändringen, eftersom man ansåg att den fackliga tiden skulle behövas i samband med omorganisationen.

Frågan försenades sedan ytterligare på grund av diskussioner om ett samverkansavtal som avslutades 2019. Ungefär samtidigt kom en internrevisionsrapport som kritiserade hur den fackliga tiden hanterades och följdes upp. En av rekommendationerna i rapporten var att ta fram ett nytt styrdokument.

– Vi landade då i att ett lokalt kollektivavtal skulle vara den bästa vägen. För att få fackförbunden att skriva under var vi förstås tvungna att göra det mer förmånligt än det centrala avtalet. Samtidigt ville vi inte att det skulle få för stora effekter på andra myndigheter, vilket fick oss att bygga avtalet på ett lite annorlunda sätt, säger Mathias Berg.

För STs del innebär det nya avtalet en halvering av antalet heltidsfackliga – är ni säkra på att den tiden kommer att räcka?

– Vi kommer att utvärdera det. Vi har ju varit överens om att inte se över behovet tidigare och det är först nu som vi gjort det. I förhållande till bestämmelserna i det centrala avtalet kunde vi se att det fanns en stor skillnad jämfört med var vi befann oss på myndigheten. Tidigare hade vi inte heller tillräckligt bra rutiner för att ha koll på det totala fackliga ledighetsuttaget.

Efter att diskuterat frågan om det nya kollektivavtalet internt valde ST under hösten 2021 att prova på det föreslagna kollektivavtalet fram till sista mars. Testperioden ser nu ut att förlängas med ytterligare två månader, fram till sista maj.

En förutsättning för att ST-avdelningen skulle gå med på att prova det nya avtalet var att de delar som man ansåg som svåra att acceptera skulle ses över och utvärderas innan testperioden avslutades, berättar Pär Renberg.

– Arbetsgivaren gjorde det bland annat mycket svårare att få ledigt för det som vi kallar internfackligt arbete. Genom att teckna avtalet fick vi i alla fall möjlighet att ha styrelsemöten under arbetstid, säger han.

Pär Renberg är rädd att de nya förutsättningarna kommer att leda till att det blir svårare att rekrytera och behålla förtroendevalda.

– Vi kommer att jobba så hårt vi kan. Men med största sannolikhet blir vi tvungna att se över hela vår organisation. I praktiken kommer det leda till ett hårdare tryck på våra förtroendevalda och i värsta fall leder det till sjukskrivning. Vi ser också redan nu att en del väljer att lämna sina uppdrag av olika anledningar, säger han.

Enligt förhandlingschefen Mathias Berg jobbar Polismyndigheten bland annat på att få till en bättre samordning kring möten för att minska belastningen.

– Det kan säkert finnas fog för oron kring stress och vi tar alla sådana signaler på allvar. Vi har inte arbetat på det här sättet innan och är medvetna om att vi som arbetsgivare kallat till väldigt mycket möten utan att det varit ordentligt samordnat. Där jobbar vi på att få till en bättre struktur nu, för allas skull.

Pär Renberg befarar att begränsningen av den fackliga tiden inte enbart kommer att drabba facken på Polismyndigheten, utan att den även kan komma att sprida sig till andra myndigheter.

– Jag hör redan nu från olika håll att man märker av att arbetsgivare börjar nagelfara tiden även på andra myndigheter, och det här är en fråga som vi försökt lyfta inom förbundet. Man testar på den största myndigheten och kan sedan använda det som ett exempel, säger han.

Men STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar anser inte att det behöver vara början på en trend där fler myndigheter stramar åt den fackliga tiden, utan påpekar att den här typen av förändringar är något som förekommer med jämna mellanrum.

– Det här är något de stora myndigheterna hållit på med sedan många år tillbaka och sett över vid olika tidpunkter. Lokala parter har möjlighet att anpassa de centrala avtalen utifrån de förutsättningar som finns på arbetsplatsen och hur organisationen ser ut, säger hon.

Ni är inte oroliga för att förutsättningarna blir sämre?

– Finns det inte en samsyn kring vad som behövs för att genomföra det fackliga arbetet blir det svårare för våra förtroendevalda, och vi måste så klart alltid säkerställa att det finns möjlighet att jobba fackligt lokalt. Men vi har inte sett arbetsgivaren lyfta det centrala avtalet, så där är vi inte oroliga. Det är också mycket som har förändrats under de två senaste åren, vilket kan leda till att fler ser över sina avtal, men det behöver inte vara en anledning till oro, säger Åsa Erba Stenhammar.

Hur ser ni på det centrala avtalet som funnits med länge?

– Vi tycker att de avtal vi har ger utrymme för att få ett fackligt arbete som fungerar. Än så länge har vi inte blivit stjälpta av det centrala avtalet och det ger oss lite mer än den lagreglerade bottenplattan. Sedan ska en på femhundra inte tolkas för bokstavligt, det är inte heller avsett att vara all facklig tid, utan det är ett riktmärke för diskussioner om vad som behövs lokalt.

På Migrationsverket har man nyligen inlett en översyn av den fackliga tiden. Bakgrunden är enligt myndigheten bland annat att man noterat att de fackliga organisationerna ligger över det centrala avtalets riktmärke om en heltid på 500 medlemmar.

Migrationsverket skriver i ett mejl till Publikt att det inte finns någon som hinner ställa upp på en intervju om översynen, men att myndigheten ser ett behov av tydligare riktlinjer kring den fackliga tiden och vill skapa bättre förutsättningar för att kunna följa upp och utvärdera omfattningen av den. Förhoppningen är att översynen ska bli klar under våren.

STs avdelningsordförande på Migrationsverket, Sanna Norblad, berättar att de fackliga organisationerna kallades till en förhandling i slutet av mars för att diskutera frågan, men att den sedan sköts upp på grund av flyktingsituationen efter Rysslands invasion av Ukraina.

I det underlag facken fått inför förhandlingen är det enligt henne tydligt att arbetsgivaren vill minska det fackliga inflytandet.

– Arbetsgivaren vill dra ned på tiden och tycker att allting ska räknas in i en på femhundra. Det visar att man inte förstår fackets roll och skulle aldrig fungera för oss, säger Sanna Norblad.

Även på Kriminalvården ska den fackliga tiden upp för förhandling. Det tidigare avtalet, som inneburit att ST haft rätt till en facklig heltid per 250 medlemmar, är uppsagt och löper ut vid årsskiftet. Den kvoten vill Kriminalvården nu komma bort från, enligt förhandlingschefen Ola Nilsson.

– Vi vill jobba på ett annat sätt, med mer flexibilitet, och i stället ha en årlig bedömning av hur det faktiska läget ser ut och därefter fatta beslut kring den fackliga tiden, säger han.

Vilka konkreta effekter skulle det få på tiden som facken kan förfoga över?

– Det beror på omständigheterna i myndigheten. Just nu har vi mycket att jobba med. Det är avtal och arbetsmiljö, vi ska öka kapaciteten och bygga ut. Det påverkar förstås behovet av facklig tid. Men längre fram kommer vi förhoppningsvis in i ett läge där frågorna är lösta och behovet minskar. På så vis kan det gå både uppåt och nedåt, säger Ola Nilsson.

ST inom Kriminalvården är dock nöjda med den nuvarande modellen och betonar i stället vikten av kontinuitet i fördelningen.

– Vi upplever att de förutsättningar som funnits i det tidigare avtalet gett oss en bra förmåga att verka som facklig motpart. Vi utgår från den nivå som finns nu i förhandlingarna och vill inte gå lägre än så, säger Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården.

Polismyndigheten har tidigare dragit ned på den fackliga tiden – tror du att Kriminalvården vill gå samma väg?

– Jag utgår från att det finns någon form av synkronisering på den statliga arbetsgivarsidan och Polisens förändring kan säkert påverka andra myndigheter. Jag hoppas att vi kan fortsätta med den tilldelning vi har i dag, men det är svårt att säga eftersom arbetsgivaren inte presenterat någon ny modell. På sikt tycker jag att det hade varit önskvärt med en likvärdig modell för all facklig verksamhet inom staten, som inte är sämre än de förutsättningar vi har inom Kriminalvården.

Så ser villkoren ut för den fackliga tiden

Försäkringskassan

Enligt en lokal överenskommelse på Försäkringskassan har ST rätt till en facklig heltid per 250 medlemmar. Ytterligare behov av ledighet utöver detta bedöms i enlighet med lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. I dagsläget finns inga diskussioner om förändringar av förutsättningarna.

Trafikverket

Trafikverket utgår från lag och centralt avtal, men har utöver det vissa lokala bestämmelser kring förutsättningarna för fackligt arbete. Facken ska årligen presentera en plan för sitt arbete, varefter en löpande dialog förs mellan parterna. De tre fackliga organisationerna som har rätt till facklig tid har två fackliga heltider var som jobbar med centrala och övergripande frågor.

Skatteverket

Skatteverket utgår från det centrala avtalet och anpassar den fackliga tiden efter behovet. ST-avdelningen har omkring 3 600 aktiva medlemmar och nio personer som jobbar fackligt på heltid. I nuläget förs inga diskussioner om förändringar av den fackliga tiden.

Arbetsförmedlingen

På Arbetsförmedlingen ger en överenskommelse de fackliga organisationerna rätt till en heltid per 250 medlemmar för planerad facklig verksamhet. Facken hanterar tiden själva och informerar arbetsgivaren om fördelningen. Förutsättningarna diskuteras mellan parterna varje år.

Migrationsverket

Migrationsverket har inget lokalt avtal, utan har utgått från det centrala avtalet om fackliga förtroendemän och principen om en heltid per 500 medlemmar. Just nu pågår en översyn av den fackliga tiden, sedan arbetsgivaren noterat att den nivån i praktiken har överstigits.

Polisen

ST inom Polisen tecknade nyligen ett nytt kollektivavtal, som först gällde under en testperiod fram till sista mars, men nu ser ut att förlängas till sista maj. Avtalet ger rätt till 4 timmar fortlöpande facklig tid för förtroendevalda för varje anställd medlem och år, samt en årsarbetskraft per påbörjat 5 000-tal medlemmar, men som lägst två. Utöver det kan arbetsgivaren även bevilja så kallad punktvis ledighet för andra förtroendevalda om personer med fortlöpande tid inte har möjlighet att delta i möten som initieras av arbetsgivaren.

Kriminalvården

På Kriminalvården har ST just nu rätt till en facklig heltid per 250 medlemmar enligt ett lokalt avtal. Det sades upp under 2020 men har förlängts i väntan på förhandlingar och gäller nu fram till årsskiftet. ST-avdelningen är nöjd med förutsättningarna i avtalet, medan arbetsgivaren vill komma bort från riktmärket och i stället ha en mer flexibel fördelning av tiden.

Lunds universitet

På Lunds universitet finns inga lokala överenskommelser om facklig tid, lärosätet utgår från lag, centralt avtal samt formuleringen om en heltid per 500 medlemmar. Just nu diskuteras förändrade riktlinjer och rutiner för facklig tid.

Göteborgs universitet

De fackliga organisationerna på Göteborgs universitet har varsin heltid i grunden oavsett antalet medlemmar, samt en heltid per 500 medlemmar. Förutsättningarna har diskuterats, men i nuläget finns inga planer på att göra förändringar.

Uppsala universitet

På Uppsala universitet finns inget lokalt avtal om facklig tid, lärosätet följer det centrala avtalet och formuleringen om en heltid per 500 medlemmar. Facket väljer hur den tiden ska användas.