Myndigheter saknar resurser mot penningtvätt
Det finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
Polisen har i samverkan med andra myndigheter granskat den svenska förmågan att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Den nationella riskbedömningen visar att det i vissa fall saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd för att myndigheterna fullt ut ska kunna agera mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vissa myndigheter behöver mer resurser för att klara sin tillsyn av många verksamheter. Vissa av myndigheterna saknar regleringar för att effektivt kunna bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver man i rapporten.
Den samlade förmågan i Sverige att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, det som kallas en ”effektiv regim”, är avgörande för att kriminella inte ska välja Sverige för att tvätta pengar och finansiera terrorism, konstaterar man i riskbedömningen.
Rapporten beskriver flera metoder för penningtvätt och finansiering av terrorism. Ett tema är användandet av målvakter och utnyttjade identiteter för att dölja brottsliga pengars ursprung eller identiteten på dem som har begått brottet. Det är enligt rapporten problematiskt av flera anledningar. Det gör det svårare att spåra sambandet mellan brottsvinsten och de kriminella aktörerna. Det ställer också högre krav på myndigheters och andra aktörers identitetskontroller.
Ett annat tema är behovet av ett effektivare informationsflöde mellan och inom myndigheterna. I dag är det bara finanspolisen som har ett uttalat uppdrag att göra strategiska analyser och lämna information och återkoppling till verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter. Fler myndigheter behöver enligt Polisen upprätta och ta del av strategiska bedömningar eller lägesbilder.
Rapporten pekar också på problematiken med att upptäcka och förebygga komplexa penningtvättsupplägg. Komplicerade och gränsöverskridande strukturer, där pengar flyttas mellan länder och juridiska personer, döljer de verkliga huvudmännen och pengarnas ursprung. Kriminella aktörer anlitar så kallade möjliggörare som på olika sätt planerar och genomför uppläggen. Eftersom pengarna går genom flera mellanled blir de svårare att spåra. Rapporten pekar på att förmågan att upptäcka och hantera de komplexa och storskaliga penningtvättsuppläggen behöver förbättras.
Penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige
Polismyndigheten har sedan 2018 ett samlat ansvar för en samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En av samordningsfunktionens uppgifter är att årligen ta fram en nationell riskbedömning på området.
Följande 16 myndigheter bildar tillsammans med Sveriges advokatsamfund samordningsfunktionen:
- Bolagsverket
- Brottsförebyggande rådet
- Ekobrottsmyndigheten
- Fastighetsmäklarinspektionen
- Finansinspektionen
- Kronofogdemyndigheten
- Länsstyrelsen i Skåne län
- Länsstyrelsen i Stockholms län
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län
- Polismyndigheten
- Revisorsinspektionen
- Skatteverket
- Spelinspektionen
- Säkerhetspolisen
- Tullverket
- Åklagarmyndigheten
Källa: Polisen
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.