Myndigheter ”glömmer” meddelarfriheten
Varannan myndighet nämner inte meddelandefriheten alls i sina policydokument. Det är ett av resultaten i en studie kring offentlighetsprincipen som genomförts av förstaårsstudenter på journalistprogrammet vid Stockholms universitet.
Som en del i kursen mediejuridik fick förstaårsstudenterna på journalistprogrammet vid Stockholms universitets institution för journalistik, media och kommunikation, JMK, undersöka hur myndigheterna sköter sig när det gäller att upprätthålla offentlighetsprincipen. Studenterna tittade bland annat på hur myndigheterna beskriver meddelarfriheten för sina anställda, hur de bemöter enskildas begäran att få del av allmänna handlingar, hur fort det går och vilka avgifter som tas ut. Totalt begärde studenterna ut 201 handlingar från 89 myndigheter.
När det gäller offentlighetsprincipen får myndigheterna på det stora hela godkänt av studenterna:
”Vi kom fram till att bemötandet generellt sett faktiskt var positivt. De negativa resultaten beror till största del på okunnighet hos personalen på myndigheten, några granskare upplevde att myndigheten krånglade för att de hoppades att granskaren skulle ge upp och några upplevde att det var viktigt att komma dit påläst och kunna stå på sig för att få ut de handlingar man ville ha”, säger studenten Julia Navren enligt ett pressmeddelande.
Ett annat problem som förekom var att begäran skulle vara väldigt specifikt formulerad. I vissa fall krävde myndigheten personuppgifter, antingen vid entrén eller när man blev hänvisad till hemsidan för att beställa ut handlingar via formulär.
I en särskild analys gick studenterna också igenom 26 olika mediepolicys hos myndigheterna. I mer än varannan, eller 54 procent av myndigheterna, nämns överhuvud taget inte meddelarfriheten i policydokumenten.
”I många av policydokumenten beskrevs meddelarfriheten och hanteringen av sekretessbelagda uppgifter rent felaktigt”, säger Julia Navren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.