Mutåtalad chef hade gd:s förtroende
Kriminalvårdens tidigare generaldirektör Lars Nylén hade fullt förtroende för den mutmisstänkte fastighetschefen. Det sade han i vittnesmålet i den pågående rättegången om mutor inom Kriminalvården.
På torsdagen var det förre generaldirektören Lars Nyléns tur att vittna i den omfattande rättegången mot de fyra personer som är misstänkta för mutbrott i samband med Kriminalvårdens fastighetsaffärer.
I centrum för händelserna stod en av Lars Nyléns närmaste medarbetare – den nu åtalade fastighetschefen.
– Jag hade goda erfarenheter av hans kunskaper. Och jag visste att han hade hårda nypor, sade Lars Nylén.
Han berättade om hur Kriminalvården efter de uppmärksammade rymningarna 2004 drog igång omfattande bygg- och säkerhetsprojekt.
– När jag tog över som generaldirektör i oktober 2004 var det en fruktansvärd överbeläggning på både häkten och anstalter. Kriminalvården hade jättelika säkerhetsproblem, sade Lars Nylén.
Platsbristen skulle byggas bort snabbt. I stället för upphandling tog man in företag som var underkonsulter till ett tidigare upphandlat företag. En arkitektbyrå och ett konsultföretag fick uppdrag som generalkonsulter för att projektera nya anstalter i Haparanda och Östersund.
Här började också de affärer som nu är föremål för muträttegången i Stockholms tingsrätt. Lars Nylén rekryterade en fastighetschef från sin gamla arbetsplats, Rikspolisstyrelsen. Denne gavs ett stort ansvar att sköta projektering och byggande.
Överåklagare Gunnar Stetler hävdar i rättegången att fastighetschefen via en mellanhand tog mutor genom att styra uppdragen till ett arkitektföretag och ett konsultföretag som betalade för att få jobben. Bara för anstalterna i Haparanda och Östersund handlade det om kontrakt värda sammanlagt 180 miljoner.
– Vi hade ett ramavtal med ett företag som använde de här företagen som underleverantörer. Det gick snabbare att använda det, svarade Lars Nylén när åklagaren undrade varför upphandlingen aldrig konkurrensutsattes.
På ritbordet växte nya anstalter fram som senare skulle stoppas: som Haparanda, Östersund, Norrköping och en ny anstalt i Kristianstad.
– 2009 sa regeringen att de inte var beredda att satsa mer pengar.
Däremot byggdes en säkerhetsanstalt i Härnösand och ett häkte i Sollentuna. Även då kringgicks lagen om offentlig upphandling, enligt åklagarnas mening som också här hävdar att det förekom mutor.
– Vi ville använda den kunskap och det ramavtal som fanns, svarade Lars Nylén.
Men kritiken växte internt och från Riksrevisionen. Kriminalvårdens ekonomichef hade duster med fastighetschefen.
– Det var en infekterad diskussion dem emellan. Hon var något av en upphandlingsfundamentalist, sade Lars Nylén.
Men generaldirektören såg ingen anledning att misstro sin fastighetschef.
– Vi jobbade hand i hand med detta, allt har processats i chefsskapet. Han undertecknade avtalen som vår företrädare. Alla som är närvarande när beslut fattas behöver inte göra det.
Fastighetschefens delegationsrätt växte allt eftersom.
– Det fanns en gräns i början. Sedan ändrade vi den.
Men fastighetschefen skrev på avtal långt över nya gränsen på 25 miljoner? undrade åklagarna.
– I så fall har han skrivit på de avtalen på mitt uppdrag, svarade Lars Nylén.
Lars Nylén fick gå som generaldirektör för Kriminalvården 2011 och fick i stället regeringens uppdrag att ”utforma en strategi för rättsväsendets internationella insatser”.
Sveriges största muträttegång
Fyra personer står åtalade, förutom den tidigare fastighetschefen en vän till honom som agerat mellanhand i affärerna, vd:n för det inblandade arkitektföretaget och vd:n för ett byggkonsultbolag. Åklagarna hävdar att minst 28 miljoner betalats ut som mutor, i pengar och i form av en sommarstuga som fastighetschefen fått byggd. Rättegången avslutas i juni.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
