Museernas ekonomi påverkas av fri entré
Fri entré till de statliga museerna har ökat antalet besökare, men kompensationen från staten täcker inte alltid museernas kostnader, skriver Riksrevisionen i en ny granskningsrapport.
”Antalet besökare har ökat kraftigt. Reformen har också underlättat museernas arbete för att nå nya besöksgrupper och att samverka med andra aktörer”, skriver Lena Lakso, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
I början av 2016 infördes fri entré till 18 statliga museer. Enligt regeringen var syftet att öka antalet besökare och locka nya grupper till museerna.
Myndigheten för kulturanalys har haft regeringens uppdrag att analysera besöksutvecklingen och har tidigare konstaterat att antalet besök till de museer som omfattas av reformen har ökat.
Samtidigt anser Riksrevisionen i sin granskning att den statistik som museerna samlar in inte är av tillräcklig kvalitet för att reformen ska kunna följas upp på ett bra sätt.
Reformen har också förändrat museernas möjlighet till finansiering, i och med att entréavgifter inte längre kan tas in. De 80 miljoner kronor som regeringen har anslagit per år som kompensation har fördelats utifrån tidigare års besöksstatistik.
Men, konstaterar Riksrevisionen, sedan dess har museernas besökarantal och därmed kostnader vuxit för till exempel värdar, säkerhet och lokalvård. Dessutom har kostnaderna ökat olika mycket för olika museer, medan kompensationen fortfarande fördelas likadant.
Hälften av museimyndigheterna har äskat extra budgetmedel för att möta de ökande kostnaderna och ytterligare andra varnar för sin ekonomiska situation, skriver Riksrevisionen och efterlyser åtgärder.
”Riksrevisionens bedömning är att detta i förlängningen innebär en risk för att museerna inte kommer att kunna upprätthålla en hög kvalitet och att deras relevans som kunskaps- och kulturinstitutioner därmed i värsta fall kan minska”, skriver riksrevisor Helena Lindberg.
Granskningen visar även att regeringens styrning har brustit, särskilt när det gäller reformens syfte och mål.
”Att reformens syfte delvis måste läsas mellan raderna har inneburit att museerna tolkat det olika och därför arbetat olika mycket med sin publika och pedagogiska verksamhet för att nå vad de uppfattar som reformens mål, säger Lena Lakso.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra syfte och mål med fri entré-reformen samt säkerställa att fri entré inte får negativ påverkan på museernas förutsättningar att utföra sina huvuduppdrag. Regeringen bör enligt granskningen även utveckla en uppföljning som är ändamålsenlig.
18 museer omfattas
- Moderna museet i Stockholm och Malmö.
- Nationalmuseum.
- Naturhistoriska riksmuseet.
- Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes).
- Statens försvarshistoriska museer: Armémuseum och Flygvapenmuseum.
- Statens historiska museer: Hallwylska museet, Historiska museet, Kungliga Myntkabinettet, Livrustkammaren och Skoklosters slott.
- Statens maritima och transporthistoriska museer: Marinmuseum och Sjöhistoriska museet.
- Statens museer för världskultur: Världskulturmuseet, Etnografiska museet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
