Missriktad satsning på arbetspraktik
Regeringens satsning på arbetspraktik ger ingen effekt i form av reguljära heltidsjobb. Riksrevisionen är nu kritisk till att åtgärden fått så mycket resurser, trots tveksamma resultat.
Det var i början av förra året som regeringen lade fram ett åtgärdspaket för att mota arbetslösheten i lågkonjunkturen. Bland annat utökades den arbetsmarknadspolitiska åtgärden arbetspraktik. Satsningen beräknades kosta 3,3 miljarder kronor under tre års tid.
Men när Riksrevisionen nu granskat vilka effekter arbetspraktiken har haft för sysselsättningen visar det sig att den faktiskt inte leder till reguljära, fasta heltidsanställningar i någon större omfattning. En översikt av tidigare erfarenheter, både från Sverige och andra länder, ger inte heller några bevis för att just arbetspraktik skulle ge bättre sysselsättningseffekter än andra typer av program – varken på kort eller lång sikt.
En sådan bevisning borde ha varit en grundförutsättning, anser Riksrevisionen: ”När regeringen gör en så kraftig satsning borde den redovisa ett underlag som indikerar att den aktuella åtgärden är effektiv vad gäller sysselsättningseffekter”, kommenterar ansvarig riksrevisor Claes Norgren i ett pressmeddelande.
Riksrevisionens granskning har utgått ifrån praktik som påbörjades 2007, och ingår i en större studie om arbetsmarknadspolitikens effekter. Granskningen visar att arbetspraktik ger ”relativt goda” effekter när det gäller deltids- och timanställningar samt olika sorters skyddade anställningar.
Arbetspraktik
Arbetspraktik erbjuds via Arbetsförmedlingen, och innebär att en
arbetssökande får jobba inom ett visst yrke med handledning i högst ett
halvår i syfte att skaffa arbetslivserfarenhet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.