Minskade anslag urholkar medicinsk forskning
Den medicinska forskningens kvalitet är hotad på grund av bristen på statliga forskningsanslag.
Det hävdar Vetenskapsrådet och universitetens medicinska fakulteter i en rapport.
De tillgängliga resurserna i form av fakultetsmedel har i praktiken minskat med 20 procent mellan 1993/94 och 2001. Vetenskapsrådets stöd till medicinsk grundforskning har också minskat med 20 procent.
Forskarna hänvisas därför i allt högre utsträckning till att söka forskningsstöd hos andra finansiärer, exempelvis stiftelser och EU. Det leder till minskad mångfald och ökad satsning på ”inne”-projekt, hävdas det i rapporten. Forskningsgrupper vars inriktning inte passar finansiären får lite eller inga pengar.
– Det är forskarinitierad grundforskning som har svårast att hitta finansiering, säger Staffan Edén, dekanus för medicinska fakulteten vid Sahlgrenska akademin.
– Om det är riktigt bra forskning kan man få mellan en halv och en miljon kronor från Vetenskapsrådet, tillägger han. Det räcker inte långt. Bara kostnaden för en doktorand är uppemot 350 000 kronor per år.
Bristen på statliga resurser är så stor att till och med doktorandutbildningen inom medicin till två tredjedelar betalas med externa medel.
Rapporten påminner också om att svensk medicinsk forskning tappar mark vad gäller vetenskapliga publiceringar och genomslagskraft mätt som citeringsfrekvens.
Slutsatsen är att det behövs kraftigt ökade statliga resurser till universiteten och Vetenskapsrådet, framför allt till forskarinitierade projekt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.