Ministern vill se fler fasta tjänster i högskolan
Det är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.
Sedan Matilda Ernkrans i januari blev minister för högre utbildning och forskning har hon ägnat en hel del tid åt att turnera bland landets lärosäten. En slutsats från besöken är att universitet och högskolor lägger stor vikt vid att samverka med andra samhällsinstanser, bland annat för att öka tillgången på utbildade lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Det tycker hon är utmärkt.
– När jag tillträdde fick jag ett väldigt tydligt uppdrag av statsministern att ansvara för Sveriges kompetensförsörjning. En viktig del i det är att klara den långsiktiga försörjningen på områden där det i dag råder brist, säger hon till Publikt.
En mindre positiv iakttagelse är att den akademiska världen är en otrygg värld när det gäller anställningsförhållanden. Andelen tidsbegränsade jobb är fortfarande mer än dubbelt så hög jämfört med andra sektorer.
Matilda Ernkrans företrädare Helene Hellmark Knutsson, S, införde tjänsten biträdande lektor som en meriteringstjänst tänkt att leda vidare till fast anställning.
– Det är för tidigt att utvärdera den, men min bild är att det går att göra mer. Till en del ligger det i meriteringssystemet att man har tidsbegränsade tjänster, men det tar enligt min mening alldeles för lång tid innan man kan få en fast anställning.
En otrygg anställningssituation gör människor mer sårbara för exempelvis sexuella trakasserier, påpekar hon. Högskolan har sedan 2018 ett uppdrag att motverka sexuella trakasserier. Under #metoo-hösten 2017 skrev omkring 2 400 personer i den akademiska världen under ett upprop.
– Med tanke på att högskolesektorn har runt 75 000 anställda och 400 000 studenter så tror jag att det finns ett mörkertal, säger Matilda Ernkrans. Många i högskolan är beroende av andra för att exempelvis bli medplockade i ett forskningsprojekt eller uttagna till doktorand, och det innebär en utsatthet.
Hon hoppas att de fackliga organisationerna ska stötta medlemmar så att de vågar anmäla sexuella trakasserier och övergrepp.
– Det verkar uppenbart att det finns hårt utsatta och ansatta kvinnor som inte vill gå vidare med sitt fall, av rädsla för negativa konsekvenser för den fortsatta karriären. På något plan kan jag förstå det. Men jag tror – och det har jag framfört till fackliga företrädare – att om de driver enskilda medlemmars fall skulle det kunna göra stor skillnad i den här världen.
Ett sätt att underlätta för lärosätena att fastanställa är att öka de statliga basanslagen för forskning, vilket Styr- och resursutredningen föreslagit. Eftersom utredningen var tvungen att hålla sig inom befintliga ekonomiska ramar föreslogs att resurserna skulle tas från de statliga forskningsråden. Utredningen är nu ute på remiss.
– Forskningsråden är väldigt viktiga för satsningar på forskning av absolut högsta kvalitet, men det ligger något i att vi behöver förstärka basanslagen. Det stärker grundforskningen och ger lärosäten och forskare större långsiktighet, och kan också ge goda effekter på anställningstryggheten. Utredningen behövde ju hitta en finansiering för det, men min ambition är att stärka svensk forskning generellt. Och vi har just satt i gång arbetet med en ny forskningspolitisk proposition.
Fler fasta tjänster och ett aktivt arbete mot könsdiskriminering och sexuella trakasserier ska bidra till att vi får fler kvinnliga professorer, hoppas Matilda Ernkrans. I dag är 71 procent av professorerna män. Lärosätena har i uppdrag att se till att 50 procent av de nyrekryterade professorerna är kvinnor senast år 2030.
– Vi har under decennier utbildat fler kvinnor än män på våra universitet och högskolor. Men det verkar finnas något i den akademiska världen som gör det lättare för män att ta sig hela vägen till professorstjänsterna, säger Matilda Ernkrans.
Regeringens ambition är också att högskolan ska ha en större roll i det livslånga lärandet, bland annat med fler distansutbildningar och korta kurser. Just nu utreds mer flexibla studiemedel, och Matilda Ernkrans vill se en utbyggnad av högskolan så att kurser för människor mitt i arbetslivet inte konkurrerar med utbildning för unga.
– En utbyggnad är fullständigt nödvändig om lärosätena också ska ta ansvar för det livslånga lärandet. Det finns ett tomrum att fylla där. Arbetsmarknaden förändras, vi jobbar längre och med fler saker.
Tidigare i våras tillsatte Matilda Ernkrans en snabbutredning som ska lämna förslag på studiemedel för lägre studietakt än 50 procent och för personer över 56 års ålder, vilket är tänkt att bädda för exempelvis fler korta fortbildningskurser på distans.
Lärosätena framhåller att de får sämre betalt för distansutbildningar, eftersom de ersätts utifrån studenternas prestationer – och de som studerar på distans tar inte lika många poäng. Styr- och resursutredningen har föreslagit att kopplingen mellan anslag och prestation ska slopas.
Matilda Ernkrans vill inte ge några besked om saken innan remissbehandlingen är klar.
– Men det är ett spännande förslag om man kopplar det till frågan om kompetensförsörjningen.
Svenska studenter har mindre lärarledd utbildning än något annat EU-land, vilket studentorganisationen Sveriges förenade studentkårer länge kritiserat. Matilda Ernkrans håller med om att det är ett problem.
– Det duger absolut inte som det är nu. Vi tittar på det som går att göra på kort sikt, men också på områden där man behöver få fram fler doktorander och disputerade för att rekrytera lärare.
Den lärarledda tiden är särskilt betydelsefull för studenter som kommer från studieovana hem, anser Matilda Ernkrans.
– Det är en dimension som gör att frågan känns extra viktig för mig, och jag kommer från ett parti som länge har arbetat för minskad social snedrekrytering till högskolan.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
