Miljoner har satsats på odugligt system
Förra året satsade staten 1,1 miljard kronor på samordnad rehabilitering. Men Försäkringskassans uppföljningssystem SUS har blivit ett fiasko. Det går inte ens att se hur många som får del av stödet.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ingår tillsammans med kommuner och landsting i ett flertal lokala »samordningsförbund« där man lägger pengar i en gemensam pott för rehabilitering av sjukskrivna. För att kunna utvärdera insatserna byggdes uppföljningssystemet SUS upp och togs i drift i december 2004.
Alla som är inblandade i samordnade rehabiliteringsprojekt ska rapportera in till SUS, som förvaltas av Försäkringskassan. Men det gör långtifrån alla aktörer. Och det är ett stort problem, säger Janett Eriksson på enheten för partnersamverkan på Försäkringskassan:
– Ansvariga och handläggare i delprojekt registrerar inte i den omfattning de ska. Vi vet därför inte hur många som registreras av det totala antalet personer som får del av gemensamma rehabiliteringsinsatser. Men inrapporteringen har blivit bättre det senaste året.
Syftet med SUS var att man skulle kunna få svar på främst tre frågor: vilka individer som varit med om samverkan, hur mycket den kostat och resultatet av samverkan – det vill säga hur det gått för berörda personer, hur de försörjer sig och liknande. Men någon total bild går inte att få fram ur SUS.
Vet inget om effekterna
Det rör sig om mycket pengar som man därmed inte kan överblicka effekterna av. Samverkansinsatserna finansieras med motsvarande fem procent av sjukpenningsanslaget, 1,1 miljard kronor under 2008.
– Det är inte alls bra att man inte kan få fram uppgifterna genom SUS, säger Joakim Söderberg, chef på Försäkringskassans enhet för statistisk analys. Systemet måste göras om. En förstudie är beställd och ska vara klar under februari.
Dagens tekniska plattform för SUS är enligt honom instabil. Tekniken måste kunna klara av att ta emot uppgifter från de allt fler aktörerna. Behörighetsproblemen måste också lösas.
– Alla som rapporterar in till systemet måste ha elektroniska id-kort. I dag har de statliga myndigheterna sådana men inte alla kommuner, säger Joakim Söderberg.
Försäkringskassan kan inte svara på hur mycket SUS har kostat hittills. Under 2006– 2008 var kostnaderna totalt drygt fem miljoner kronor, men för 2004–2005 finns utgifterna inte särredovisade.
– Gissningsvis var kostnaderna störst under de första åren, säger Kristina Lindeborg på Försäkringskassans ekonomistab.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
