Miljardsatsning följs inte upp
Ännu efter fyra år fungerar inte Försäkringskassans uppföljningssystem för rehabiliteringsåtgärder som det var tänkt. Man kan inte se effekten av insatserna eller om pengarna, 1,4 miljarder, används på rätt sätt.
Försäkringskassan, Ams och Socialstyrelsen fick uppdraget att skapa uppföljningssystemet SUS år 2003. Det ska omfatta all samverkan mellan myndigheter på rehabiliteringsområdet som finansieras via sjukpenningsanslaget. Fem procent av anslaget får användas till sådana insatser.
Men det har gått trögt att få systemet att fungera som planerat.
–Det är svårt att åstadkomma uppföljning av samverkansinsatserna med så många huvudmän, säger Per Åkesson, enhetschef på Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm.
Kan inte se effekten
Tanken är att man genom SUS ska kunna se hur många och vilka typer av projekt som pågår och kunna följa enskilda individer – se om de arbetar, är sjukskrivna, går i utbildning efter rehabiliteringen och liknande.
–Vi vet vart pengarna går länsvis, till vilka projekt och hur många personer som får rehabilitering, säger Per Åkesson. Men den direkta effekten kan vi inte se.
Fortfarande finns behörighetsproblem, vilket man insett efter hand. Sjukvården kan till exempel knappa in uppgifter men inte få ut rapporter. I så fall måste man gå via Försäkringskassan som administrerar systemet.
Dessutom är en del uppgifter som rapporteras in från sjukvårdsområdet sekretessbelagda. Att få med dem i systemet kräver individens godkännande.
För bråttom vid starten
Att det blev så här kan bero på att det var bråttom när uppföljningssystemet startade, enligt Per Åkesson.
–Man byggde upp ett system som i längden inte är lätt att hantera och utveckla. Och man lade inte tillräcklig kraft på hur det som inrapporteras ska utvärderas. Varför det blev så vet jag inte, det var före min tid.
Samma erfarenheter har Ola Andersson som arbetar i Samordningsförbundet Hisingen Göteborg. Därifrån har man hittills kunnat rapportera endast ett begränsat antal deltagare i rehabiliteringsprojekt och fått ut data som måste bearbetas ytterligare innan de är användbara.
–Det är bra att ha ett system som SUS, men det är komplext och ska det fungera är det viktigt att myndigheterna prioriterar utvecklingsarbetet. Där tror jag att det brustit. Dessutom hade man lite för bråttom att komma igång, säger han.
Det krävs också god samverkan mellan myndigheterna på central nivå, men även där har det enligt Ola Andersson tagit lång tid.
Kan fungera – efter fyra år
Arbetet på att utveckla SUS pågår. Per Åkesson på Försäkringskassan bedömer att det går att få ut det man vill av systemet först 2008.
Då har det gått fyra år sedan systemet togs i drift.
–Det har tagit alldeles för lång tid, medger Peter Wollberg på socialdepartementet. Regeringen har i budgetpropositionen varit kritisk mot att man inte kunnat redovisa resultat av systemet. Därför har Försäkringskassan fått i uppdrag att lämna en lägesrapport i år.
Också Ronny Olander, socialdemokratisk ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott, är bekymrad över att det hela dragit ut på tiden:
–Frågan måste snabbehandlas. Myndigheterna måste reda ut vad som inte fungerar.
Bakgrund
År 2003 fick Försäkringskassan, Ams och Socialstyrelsen uppdraget att utveckla SUS, ett system för uppföljning av samverkan av de samordnade rehabiliteringsinsatser som finansieras med fem procent av sjukpenningsanslaget. Systemet kom i drift 30 december 2004. Det administreras av Försäkringskassan.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
