Mer makt till civila brottsutredare
Polisen blir effektivare om civila brottsutredare får större befogenheter, anser Rikspolisstyrelsen, RPS. ”Det här är det vi har kämpat för så länge”, säger Ann-Cathrine Brandt i STs avdelningsstyrelse.
Utredningen från RPS har gjorts på uppdrag av regeringen, som i december förra året i tydliga ordalag beställde förslag om hur Polisen kan öka antalet civila anställda och hur dessa kan ges större befogenheter.
Frågan har utretts gång på gång de senaste tio åren, och alla förslag har haft just den inriktningen. Men hittills har inget hänt, och Polisförbundet har starkt motsatt sig lagändringar.
STs avdelning inom polisväsendet, som organiserar många av de civila brottsutredarna, har å andra sidan länge arbetat för större befogenheter, högre status och bättre karriärmöjligheter för de civilanställda.
Och Anne-Cathrine Brandt i avdelningsstyrelsen tror att chanserna är goda att det verkligen blir en förändring nu.
– Justitieminister Beatrice Ask har ju uttalat att Polisen måste bli effektivare i fråga om brottsutredningar, och har själv gett uppdraget till Rikspolisstyrelsen.
RPS utredning har letts av Ebba Sverne Arvill, länspolismästare i Örebro. Hon konstaterar att såväl brottutvecklingen som samhällsutvecklingen ställer krav på bredare och annan kompetens hos Polisen. Det gäller både arbetet mot grova brott och så kallade mängdbrott där uppklarningsprocenten är låg.
Förslagen innebär bland annat att andra än poliser ska kunna hålla ett första förhör med en misstänkt, så kallat 24:8-förhör. Exempelvis bör civil personal som sitter i Polisens kommunikationscentraler och tar emot brottsanmälningar på telefon kunna göra ett första förhör med anmälaren direkt under telefonsamtalet. Civila utredare bör även kunna ge information om förenklad delgivning.
I båda de fallen krävs i dag att en polis tillkallas, vilket inte är rationellt, anser Ebba Svenre Arvill.
Enligt utredningen behövs även förtydliganden om att civilanställda ska kunna verkställa husrannsakningar och göra beslag på uppdrag av en åklagare – i ärenden där risken att det kommer till fysiskt våld anses låg. Så sker redan på många håll, men lagen är otydligt skriven och det finns olika uppfattningar om vad civilanställda får göra.
STs Anne-Cathrine Brandt tycker att utredningens förslag är helt i linje med det ST kämpat för i många år. Hon är också positiv till att de civila utredarna föreslås få nya titlar som bättre speglar arbetsuppgifterna.
– Många har ju tjänstetiteln assistent, fast de till funktionen är utredare. Med differentierade titlar skapas bättre karriärmöjligheter.
Ebba Svenre Arvill påpekar att det inte bara är legala begränsningar som hindrar effektivisering inom polisväsendet. Traditioner, rutiner och okunskap medför att civilanställda ibland inte tillåts att utföra vissa uppgifter trots att de får det enligt lag.
På vissa håll finns ett motstånd mot civila utredare, säger Anne-Cathrine Brandt.
– Så det är mycket viktigt att de här förändringarna, om de genomförs, verkligen förs ned i hela organisationen.
RPS redovisar samtidigt en annan utredning om en planerad utbildning för specialister inom Polisen. De ska via ett ”snabbspår” kunna utbilda sig till poliser.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
