Mer forskning i lärarutbildningen

HÖGSKOLAN2008-12-03

Lärarutbildningen ska delas upp i en examen för grundlärare och en för ämneslärare. Forskningsbasen stärks. Det framgår av förslaget till ny lärarutbildning.

Regeringens utredare och tidigare universitetskanslern Sigbrit Franke vill med sitt förslag ”En hållbar lärarutbildning” åstadkomma en utbildning med hög kvalitet. Därför föreslår hon att universitet och högskolor ska ansöka hos Högskoleverket om att få ge utbildningen. Högskoleverket ska ta fram lämplighetsprov för detta.

Sigbrit Franke hänvisar också till att utvärderingar och enkäter bland lärare visar att utbildningen haft brister, särskilt vad gäller forskningsdelen.

”Lärarutbildningen ska bedrivas med hög vetenskaplig kvalitet och i nära kontakt med skolans värld. Den ska locka de bäst lämpade studenterna till läraryrket. På så sätt ska såväl utbildningen som yrkets status höjas,” säger Sigbrit Franke i ett pressmeddelande.

Till hennes förslag hör även att 175 miljoner kronor per år ska satsas på forskning av betydelse för lärarutbildningen. Den ska ge dubbla examina, en för grundlärare – förskola och grundskolans årskurs ett till och med sex – och en för ämneslärare. Från båda inriktningarna ska man kunna gå vidare till forskarutbildning.

Enligt utredningen ska fyra perspektiv genomsyra all lärarutbildning: ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt, ett historiskt och ett internationellt perspektiv samt IT.

Lärarförbundet är dock kritiskt till att utbildningen till förskollärare kortas med ett halvår till tre år, plus möjligheten till fördjupningsår. Man anser dessutom att uppdelningen i grund- och ämneslärare är gammaldags och försvårar skolornas och huvudmännens planering, när elevunderlaget varierar, och riskerar att göra lärarnas anställningsbarhet sämre.

”Jag vill höja ett varningens finger för ett organisatoriskt kaos i skolan om förslagen genomförs som de ser ut nu”, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett pressmeddelande.

Lärarförbundet är dock positivt till att forskningsdelen i utbildningen stärks. I det fallet anser man sig ha fått gehör för sina krav.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA