Många ser hot mot den akademiska friheten
Den akademiska friheten i Sverige är god, men upplevs som hotad av många lärare, forskare och doktorander, enligt en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
UKÄ har haft regeringens uppdrag att sammanställa lärosätenas arbete med att främja och värna den akademiska friheten. UKÄs rapport till regeringen bygger bland annat på en enkät bland knappt 4 000 lärare, forskare och doktorander vid landets lärosäten.
Enligt rapporten upplever varannan lärare, forskare och doktorand att den akademiska friheten vid svenska lärosäten är utmanad, även om den akademiska friheten generellt är god.
I rapporten konstateras att nästan alla Sveriges lärare, forskare och doktorander är överens om att akademisk frihet är en viktig förutsättning för deras arbete. Även om många anser att den friheten är hotad är det betydligt färre som upplever att den egna akademiska friheten är utmanad.
”Resultaten visar att det är svårt att främja och värna den akademiska friheten. Det ligger till exempel i akademins hjärta att kollegor ska granska och kritisera varandras forskning. Samtidigt ska det akademiska samtalet vara fritt och öppet där lärare, forskare, doktorander och studenter bemöter varandras argument i sak och det är inte alltid så lätt. I riktigt svåra situationer kan akademisk frihet, den enskildes yttrandefrihet och arbetsmiljö utmanas”, konstaterar projektledaren Caroline Tovatt i en text på UKÄs sajt.
Tre fjärdedelar av dem som själva upplevt att deras akademiska frihet har utmanats menar att detta i någon form ändrat deras beteende. Men det är enligt rapporten ett fåtal som söker hjälp från sitt lärosäte när deras akademiska frihet utmanats. Av de svarande som sökt sådant stöd är det bara en femtedel som anser att de fått tillräckligt stöd.
Lärosätenas uppfattning är att en decentraliserad organisation med kollegial styrning och beslutsordning är central för att främja och värna akademisk frihet. Ändå svarar många av de tillfrågade anställda att de känner en oro över att kollegial styrning och kollegialt beslutsfattande minskar på lärosätena. Flera lärare, forskare och doktorander upplever enligt rapporten att den akademiska miljön är likriktad och en plats där det är lågt i tak och inte accepterat att sticka ut.
”Vi ser i rapporten att sociala medier har skapat nya möjligheter till drev eller att sprida hat och hot. Det är självklart utmanande för lärare, forskare och doktorander. Det innebär också nya typer av påfrestningar för lärosätena än tidigare då den akademisk debatten och samtal fördes i akademiska miljöer och traditionella medier”, framhåller Caroline Tovatt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
