Många myndigheter gör fel med sekretessen
Det är vanligt att myndigheter sekretessbelägger handlingar som borde ha varit offentliga, visar en studie från Mittuniversitetet. Enligt undersökningen har kammarrätterna underkänt myndigheternas beslut att sekretessbelägga handlingar i sju av tio fall under 2017 och 2019.
Det är lärare i journalistik vid Mittuniversitetet som har granskat fall i kammarrätterna där myndigheter har valt att sekretessbelägga handlingar eller data med hänvisning till GDPR-paragrafen i offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Man har studerat alla de 33 domar som fallit i kammarrätterna under två år, 2017 och 2019.
I 23 av de 33 fallen, det vill säga närmare 70 procent, har kammarrätterna rivit upp myndigheternas sekretessbeslut, enligt studien.
I en debattartikel i nättidningen Dagens Juridik skriver de tre lärarna vid Mittuniversitetet Peter Jonriksson, Mikael Gulliksson och Per Mattsson, tillsammans med journalisten Per Hagström, att myndigheter ofta använder GDPR som ursäkt för att slippa lämna ut offentliga handlingar.
”Hänskjutning till kammarrätt får inte vara en myndighetsmetod att försvåra insyn och vidareutnyttjande av data och handlingar”, skriver de fyra i debattartikeln.
I undersökningen har man också intervjuat tre parter i de granskade målen samt representanter för myndigheterna som tagit beslut om att sekretessbelägga handlingarna.
De intervjuade parterna uppger att de räknar med att en domstol ska avgöra huruvida man ska få ta del av data, och att det finns myndigheter som av princip låter kammarrätten avgöra vad som ska lämnas ut eller inte. En av dem uppger att myndigheten har konstruerat anledningar till att data inte ska lämnas ut till offentligheten, enligt undersökningen.
Peter Jonriksson, Mikael Gulliksson, Per Mattsson och Per Hagström beskriver hur intervjuerna med de tjänstemän som har formulerat myndigheters beslut om att sekretessbelägga handlingar eller data kan tolkas som att man väljer att sekretessbelägga ”i osäkra lägen”.
”Vårt samlade intryck är att kammarrätterna slentrianmässigt belastas med
offentlighetsärenden som borde ha avgjorts på rätt sätt redan på myndighetsnivå. Det kräver kompetens, tid och pengar för den som vill driva sin sak vidare i domstol”, skriver de fyra i debattartikeln.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
