Många arbetsgivare sparar in på julklapparna
Somliga ger en julklapp värd flera hundra kronor, andra inget alls. Synen på julgåvor delar statliga arbetsgivare. Forskaren Stefan Tengblad tror att julgåvor kan ha betydelse för anställdas lojalitet och engagemang.
Publikt har frågat 31 myndigheter och statliga bolag om de ger julgåvor till sina anställda i år. En majoritet, 18 arbetsgivare, svarar nej – bland dem Postnord, Försäkringskassan och Polisen.
– Vi har inte gett julgåvor sedan den nya Polismyndigheten bildades 2015, säger Annika Hägg, gruppchef för ekonomisk planering, uppföljning och redovisning på myndigheten.
Hon tror att julpaket kan ha förekommit innan dess, när polisen var organiserad på länsnivå. Riktlinjerna skärptes 2017, med innebörden att Polismyndigheten inte delar ut julgåvor. Eventuella undantag ska beslutas av rikspolischefen.
Annika Hägg säger att det finns flera skäl till förändringen:
– Ett är att de måste gå till alla om det inte ska beskattas, och då behöver vi göra en upphandling som innebär en ganska omfattande administration.
Hon har inte hört talas om någon kritik mot beslutet.
– Jag rör mig i och för sig på en begränsad yta. Men det fanns klagomål när det delades ut julklappar också, om att det var fel sak.
Riksrevisionen har också svarat att man inte delar ut någon julgåva. Helena Lindberg, en av de tre riksrevisorerna, var tidigare generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Där fattade hon ett principbeslut att inte dela ut julgåvor till personalen.
– Jag tog med mig erfarenheten därifrån att julgåvor inte alltid blir den där glädjespridaren och det tecken på uppskattning som man tänker sig. Det blir så mycket diskussioner om att det är fel julklapp, och då blir det en energitjuv.
De tre riksrevisorer som utsågs i början av 2017 diskuterade frågan om julklappar när julen 2017 närmade sig. Utan att det fattades något formellt beslut blev inriktningen att inte ge några klappar, berättar Helena Lindberg. I vågskålen låg, förutom risken för fel innehåll i paketet, också att »hushålla väl med statens resurser« och att »inte bidra till konsumtionssamhället«.
– Vi har många anställda som är miljömedvetna och tänker i de termerna, säger Helena Lindberg.
Hon tror att myndigheterna generellt blivit mindre benägna att dela ut julgåvor, av samma skäl som på Riksrevisionen. Däremot tror hon inte att risken för negativ uppmärksamhet i medierna för slöseri med skattemedel har någon större betydelse.
– Jag är den första att försvara interna möten där arbetsgivaren bjuder på något, bara det är måttfullt. Vi har sett till att i stället för julgåva samla personalen till en myndighetsdag i kombination med julmiddag, och det tror jag uppskattades mycket.
Flera andra myndigheter uppger i likhet med Riksrevisionen att de har ersatt julklappen med jullunch, julmiddag eller någon annan »personalsocial aktivitet«.
Det statsägda spårtrafikbolaget SJ har, åtminstone tillfälligt, gått åt andra hållet. Till skillnad från tidigare år blir det inte bara julbord utan även en gåva som tack för medarbetarnas insatser. »Bakgrunden är att vi har haft ett tufft år, med en snörik vår och en rekordvarm sommar, med stora utmaningar för vår personal«, skriver SJs HR-direktör Peter Blomqvist i ett mejl.
SJs julklapp är så påkostad att den passerar gränsen för beskattningsbar förmån, som är 450 kronor inklusive moms. SJ kompenserar därför också för den beskattning som annars skulle landat på medarbetarna.
Och så finns det statliga arbetsgivare som mer regelmässigt ger julklappar, såsom Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Det är dock aldrig ett självklart beslut, säger Thomas Wolf, förhandlingschef och chef för HR-strategi på Arbetsförmedlingen:
– När det gäller personalvårdande kostnader är det väldigt svårt att veta vad man ska lägga pengarna på. Men om man plockar bort något som anses vara en tradition får det negativa effekter.
Med tanke på att myndigheten står inför en stor omorganisation, där ledningen förväntar sig ett positivt engagemang från medarbetarna, vore det extra vådligt att slopa julklappen i år, bedömer han.
På Skatteverket säger administrativa chefen Anette Backlund att myndigheten vill visa medarbetarna sin uppskattning och tacka för det gångna året. Värdet på gåvan är 237 kronor exklusive moms, ett par tior mindre än vad Arbetsförmedlingen lägger.
– Även om vi inte ger något stort är det en viktig symbol, säger Anette Backlund. Oftast har det varit något som cheferna kan lämna över fysiskt, såsom filt, energisnåla produkter, spel och termosmugg.
Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, forskar om medarbetarskap och värderingar på arbetsplatser. Han tror att julgåvor kan vara ett sätt för arbetsgivare att visa att man bryr sig om sina anställda, och att de i någon mån kan sporra personalen att göra extra insatser och stärka lojaliteten till arbetsgivaren.
– Åtminstone kortvarigt kan det nog ge en negativ effekt om man tar bort en julgåva som medarbetarna är vana att få. Men om man har ett julbord med mat och samvaro i stället kan det fungera lika bra.
På hans egen arbetsplats togs julklappen bort för flera år sedan.
– Det blev inga stora reaktioner, men det var väl en och annan som tyckte att det var lite futtigt.
Både på Skatteverket och Arbetsförmedlingen säger de chefer Publikt talar med att de flesta är glada över att få en julklapp.
– Men det finns också de som mejlar och frågar om vi verkligen ska hålla på med detta, säger Thomas Wolf på Arbetsförmedlingen.
En del anställda vill hellre skänka värdet av gåvan till välgörande ändamål, såsom Läkare utan gränser, Amnesty eller Röda korset.
Skatteverket övervägde att införa den möjligheten, men där ledde ett uttalande från Ekonomistyrningsverket om Skatteverkets egna skatteregler till att idén avskrevs. Även på Arbetsförmedlingen fanns liknande planer, men myndigheten backade – efter Publikts frågor – då man insåg att det skulle få negativa skattemässiga konsekvenser.
Det är nämligen så att en julgåva som den anställde omvandlar till välgörenhet betraktas som lön och beskattas från första kronan, förklarar Anne-Marie Ögren, expert inom redovisning på Ekonomistyrningsverket:
– Syftet med en skattefri julgåva är att en arbetsgivare ska kunna visa uppskattning genom att ge en julgåva, men enligt reglerna uppfyller inte möjligheten för personalen att skänka pengar det syftet. Jag kan tycka att det är lite konstigt, men de skatteregler som gäller för anställda i det privata näringslivet gäller även för anställda i staten.
Svara på undersökningen: Fick du någon julklapp av din arbetsgivare?
Hit kommer inte tomten
- Ekobrottsmyndigheten
- Finansinspektionen
- FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut)
- Försäkringskassan
- Kungliga biblioteket
- Luftfartsverket
- Länsstyrelsen i Norrbottens län
- Naturhistoriska riksmuseet
- Polismyndigheten
- Postnord
- Riksdagsförvaltningen
- Riksrevisionen
- Sjöfartsverket
- Skogsstyrelsen
- Socialstyrelsen
- Statistiska centralbyrån
- Svenska kraftnät
- Tillväxtverket
Hit kommer tomten
Arbetsgivare och värde på julgåva
- Arbetsförmedlingen - 260 kr
- Bolagsverket - 240 kr
- E-hälsomyndigheten - 180 kr
- Kemikalieinspektionen - 200 kr
- Konsumentverket - ca 205 kr
- Kronofogdemyndigheten - 316 kr
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län - 149 kr
- Post- och telestyrelsen - 300 kr
- Regeringskansliet - uppger ej belopp
- Riksarkivet - 288 kr
- SJ - 400–472 kr
- Skatteverket - 237 kr
- Stockholms konstnärliga högskola - ca 300 kr
Uppgifterna om julgåvornas värde kommer från respektive arbetsgivare och är angivna exklusive moms. SJs gåva är ett presentkort vars belopp kan användas till varor med skilda momssatser, varför värdet exklusive moms varierar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
