Majoriteten röstade ja
Förslaget om allmänhetens tillgång till handlingar antogs av EU-parlamentet.
Förhandlingarna mellan en grupp från rådet, parlamentet och kommissionen pågick in i det sista. När kompromissen äntligen såg ut att vara i hamn förklarade kommissionen att den inte kunde acceptera att medlemsländerna ska rådgöra med EU om att lämna ut handlingar ”i enlighet med nationella arrangemang”. Därför ströks den skrivningen.
– Jag är inte nöjd. Men min bedömning är att det var så här långt vi kunde komma. Men vi har sagt till regeringen att vi kommer att testa gränserna i systemet, säger parlamentarikern Cecilia Malmström (fp).
Den finländska ledamoten Heidi Hautala från de gröna, tillhörde dem som röstade nej, trots att hon länge var med och diskuterade fram en kompromisslösning:
– Jag är missnöjd med att begreppet känsliga handlingar blev vidare än vad som tidigare sagts. Dessutom anser jag det är fel att förhandlingarna om öppenhet förts i slutna rum. På slutet var det en väldigt liten krets som träffades.
Även vänsterpartiets Jonas Sjöstedt röstade nej:
– I värsta fall kan rättsakten bli ett verktyg för att begränsa den svenska offentlighetsprincipen, säger han.
Den danske EU-motståndaren Jens-Peter Bonde anser att rättsakten är en skamfläck för den svenska regeringen:
– Det kommer aldrig mer att gå att få ut handlingar i Stockholm eller Köpenhamn som är hemligstämplade i Bryssel, befarar han.
Öppenhetsakten
Antogs med 485 röster mot 85 i Europaparlamentet. Detta innehåller akten:
- Principen om varje medborgares rätt till handlingar slås fast.
- Allmänna diarier inrättas
- ”Känsliga handlingar” kan undantas från registrering.
- Medlemsländerna ska följa reglerna och i tveksamma fall rådgöra med EU.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.