Lönespridningen i staten bör öka
Gunilla Boman Pellnäs tycker att uppsägningstiderna är för långa i staten. Hon tror inte på individgarantier och vill öka lönespridningen.
Hon tycker också att trycket i myndigheternas arbetsmiljöarbete måste öka.
– Nej, vi vill inte ha några lönegarantier. Det är bättre att förhandla lokalt och ha så lite bindande åtaganden som möjligt centralt.
Decentralisering är ett ord som ofta återkommer när Gunilla Boman Pellnäs – Arbetsgivarverkets förhandlingschef med ansvar för de statliga myndigheternas och affärsverkens centrala avtal – ska ge sin syn på den avtalsrörelse som just startat.
Hon tror inte att avsaknaden av centrala lönegarantier leder till att stora grupper blir utan någon lönehöjning. Hon tror inte heller att det var många som blev utan lönehöjning i den senaste avtalsrörelsen.
– Det förekommer, men är inte särskilt vanligt, säger hon.
Inte heller tror hon att det finns stora låglönegrupper i staten.
– Naturligtvis finns det relativt lågavlönade även i staten. Men snittlönen är över 20 000 kronor.
Det finns exempelvis domstolssekreterare och folkbokföringsassistenter som tjänar runt 15 000 kronor i månaden. Hur ska de få upp sina löner?
– Det är en lokal fråga. Jag tycker man ska titta på individerna och väga ansvar och resultat mot den lön man har. Men att på ett bräde lyfta stora grupper med generella påslag är svårare att klara av. Det är dyrt och ger inte heller de effekter som arbetsgivarna vill ha av en lönehöjning.
Hur ser du på kravet att staten ska ha en likvärdig löneutveckling?
– Vi säger att staten måste betala löner så att man kan konkurrera om arbetskraften. Lönerna ska vara satta utifrån den egna verksamhetens krav. Vi måste också betala så att vi får den kompetens vi behöver inom till exempel IT-området.
Och de som inte ingår i vad ni kallar ”nyckelgrupper”?
– Man kan inte alltid ha en garanti för en absolut följsamhet. Men andra grupper är inte lämnade därhän. Staten kan inte missköta sin lönestruktur, det ger negativa konsekvenser på sikt.
Att löneskillnaderna är stora även inom grupper med likartade arbetsuppgifter, ser Gunilla Boman Pellnäs inte som något problem. Hon anser dessutom att lönespridningen i staten bör öka.
Hur ser du på kravet att fackligt arbete ska vara meriterande?
– Jag skulle inte uttrycka mig så kategoriskt. Det beror på hur man utövar sitt uppdrag. Men jag tror att den som jobbar fackligt och är engagerad får en kunskap som kan vara meriterande.
– Och det är viktigt att det finns en motpart. Kunniga och engagerade motparter är positivt för arbetsgivaren. Det är min personliga erfarenhet.
Vad gör ni för att ta bort osakliga löneskillnader?
– Frågan är viktig för de lokala parterna och vi skriver alltid in den i ramavtalet. I den lönekartläggning och analys som ska göras fortlöpande på lokal nivå, måste man försöka definiera och eliminera de osakliga löneskillnaderna. Den skärpta jämställdhetslagen gör också att vi måste se över vår rådgivning. Vi har ett stort tryck i den här frågan. Däremot vill vi inte ha någon systematisk arbetsvärdering. Det blir mekaniskt och stelbent och ger ett felaktigt resultat.
Hur ser du på fackets krav att hitta ”metoder för att värdera arbete”?
– Vi har fått uppfattningen att det inte är systematisk arbetsvärdering som avses. Vi får diskutera hur vi ska uttrycka oss för att det ska få effekt på lokal nivå.
Varför vill ni sänka pensionsnivåerna?
– Det är inte avsikten. Vi vill inte försämra utan göra kostnaderna mer förutsägbara. Med en avsättning på 1,8 procent skulle man enligt våra uppskattningar få ut lika mycket i ett premiebaserat system som i dag.
Är ni beredda att försena avtalet för att få igenom förändringen av pensionen?
– Det får vi ta ställning till senare.
Varför vill ni höja pensionsåldern för trafikledare?
– Luftfartsverket anser att det skulle vara till fördel för deras verksamhet.
Ni vill halvera uppsägningstiden för statsanställda som sägs upp på grund av arbetsbrist – varför?
– Erfarenhetsmässigt ser vi inte att den förlängda uppsägningstiden, som mest ett år, fyller någon funktion. Trygghetsstiftelsen når ofta ett bra resultat inom ett halvår. Personligen tror jag att det är till fördel för individen att det inte blir så utdraget. Det handlar också om att hävda arbetslinjen.
Menar du att många slår sig till ro under uppsägningstiden?
– Det är möjligt att det finns dom som inte känner trycket på att skaffa nytt jobb lika starkt när uppsägningstiden är ett år.
Tycker du att statsanställda har för stor trygghet?
– Nej, men det är inte längre så stora omstruktureringar och så mycket övertalighet i staten. Vi ska ha ett bra trygghetssystem. När vi måste avveckla personer ska vi göra det på ett bra och ansvarsfullt sätt. Men vi behöver inte längre ha ett system som är så mycket bättre än på övriga arbetsmarknaden.
Hur ser du på att OFR vill föra in arbetsmiljöfrågorna i det centrala avtalet?
– Jag tycker det är positivt att man lyfter fram samverkansavtalet. Det utgör en bra grund för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
Varför nämner inte ni arbetsmiljön i ert yrkande?
– Jag tror inte att åtaganden från centralt håll har någon effekt på arbetsmiljön ute på myndigheterna. Vi jobbar mycket på vår kant för att realisera samverkansavtalet på lokal nivå. Men det finns mycket kvar att göra. Jag tycker att myndigheterna borde lägga ner mer krut på detta.
– Många myndigheter är oerhört engagerade och angelägna, fortsätter Gunilla Boman Pellnäs. Men det finns en viss, hur ska jag uttrycka det….handfallenhet är kanske inte rätt ord …en viss osäkerhet i hur man ska gå tillväga lokalt.
Jobb efter uppsägning
Enligt uppgifter från Trygghetsstiftelsen så har 60 till 70 procent av de uppsagda fått ett arbete eller påbörjat någon utbildning under uppsägningsåret. Efter ytterligare ett år har siffran ökat till 80 procent.
– Resultatet bygger på att stiftelsen får tid att tillsammans med individen hitta en bra lösning. En uppsägning innebär nästan alltid ett sorgearbete som den enskilde behöver tid för att komma över, säger Annette Bister som är ombudsman på ST.
Lön under 15 000
Drygt 13 000 av de statsanställda har en månadslön som understiger 15 000 kronor i månaden. Av dem är drygt 4 000 medlemmar i ST
Vid löneförhandlingarna år 2000 fick ca 18 000 av de statsanställda inte någon löneökning alls.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
