Lindh ville förvandla UD
En chef som tänkte framåt och ville modernisera UD. Som var mån om personalen, ville satsa på fler kvinnliga chefer och jämställdhet. Så tonar bilden av Anna Lindh fram.
På Utrikesdepartementet (UD) har den första handlingsförlamningen börjat släppa. Arbetet måste gå vidare men det känns tungt. Saknaden efter Anna Lindh är stor bland de anställda.
– Jag har aldrig haft en bättre chef. Hon var alltid glad och hade en härlig humor, säger Lennart Rylin, kanslisekreterare på utrikesministerns kansli.
Han såg Anna Lindh gå förbi nästan varje dag med sin ryggsäck på ryggen. Hon brukade hälsa med orden: ”Tjänare, Lennart, hur är läget?”
Nu känner han stor tomhet, alltmedan kondoleansbreven och e-posten strömmar in i tusental från hela världen.
Professionalitet är ett omdöme som ofta återkommer när Anna Lindh nämns, både när det gäller sakområdet utrikespolitik och förhållandet till personalen.
– Hon tog oss anställda seriöst, var drivande och fick oss aktiva, säger departementsrådet Eva Walder-Brundin.
– Vi kände att hon var angelägen om att lyssna på oss och att facket sågs som en resurs också för arbetsgivaren, betonar Åke Isaksson, ordförande för ST-Regeringskansliet (RK) och sektionsordförande för TCO-UD.
Cecilia Dahl
och Marianne Wadman, också förtroendevalda för ST-UD och ST-RK, nickar instämmande. Anna Lindh präglade UD mer än andra utrikesministrar gjort – både i stil, tänkande och levnadssätt.
Hon startade ett moderniseringsarbete som alltjämt pågår, arbetsmiljöfrågorna har lyfts fram, facket har fått gehör för lönefrågorna och känt att man haft departementsledningen med sig.
En chefspolicy har utarbetats partsgemensamt och Anna Lindh drev stenhårt, enligt Åke Isaksson, att det skulle bli fler kvinnliga chefer.
– I samband med att alla ambassadörer kallats till möten i Sverige hade hon lunch enbart med kvinnliga ambassadörer och chefer. Jag deltog själv när jag var ambassadör i Singapore, tillägger Eva Walder-Brundin.
– Det är grymt att just hon, som slog vakt om de mänskliga rättigheterna, föll offer för våld!
Personalchefen Malin Kärre samlar sig, går sedan över till att beskriva hur Anna Lindh också engagerade sig för UD och personalen:
– Hon tog tag i personalpolitiken. Bland det första hon förklarade som ny UD-chef var: ”Jag vill arbeta med chefsutveckling.” Vår chefspolicy kom precis från trycket när uppgiften om attentatet kom, berättar Malin Kärre.
Jämställdhet var en hjärtefråga. Anna Lindh visade att det var legitimt att vara föräldraledig och småbarnsförälder på en så mansdominerad arbetsplats som UD. Under hennes tid ökades takten påtagligt i att utnämna kvinnliga ambassadörer utomlands.
– Hon var också mån om att anställda skulle tas om hand när kriser inträffade. Efter 11 september 2001, då även svensk UD-personal berördes i New York, påminde hon ständigt organisationen om vikten av krishantering. Det har lett till att vi fått ett sunt sorgearbete.
En slutsats, som bittert nog, känns mycket aktuell och viktig idag.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.