Lena Erixon och Karin Åström Iko. Foto: Trafikverket/Riksarkivet.
Lena Erixon och Karin Åström Iko. Foto: Trafikverket/Riksarkivet.

Lena Erixon i lönetoppen i år igen

LÖNER2021-06-23

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon har för sjätte året i rad högst lön bland de statliga myndighetschefer vars löner regeringen beslutar om. Efter årets revision är hennes månadslön 178 600 kronor. Högst löneökning fick Riksarkivets generaldirektör Karin Åström Iko.

Denna artikel publicerades 2021 och löneuppgifterna är inte längre aktuella. En artikel med aktuella uppgifter finns högst upp i denna lista.

De flesta myndighetschefer och ett antal andra höga chefer inom staten får sin lön fastställd av regeringen, som nyligen fattat beslut om en ny lönerevision som gäller retroaktivt från 1 oktober 2020 – samma revisionsdatum som i de centrala avtalen för andra statligt anställda.

På tio i topp-listan över cheferna med högsta lön efter regeringens beslut finns sju män och tre kvinnor. För sjätte året i rad toppas listan av Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket. Hon har nu en månadslön på 178 600 kronor, efter en löneförhöjning med 1,5 procent. Hon följs av tre män – rikspolischefen Anders Thornberg med en ny lön på 173 600 kronor i månaden, Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg med 170 000 i månaden kronor och överbefälhavare Micael Bydén med 167 200 kronor i månaden.

Listan över de myndighetschefer som regeringen gett högst löneökning toppas däremot av andra namn. Åtta av dem som fick högst löneförhöjning var kvinnor. Allra störst lönelyft fick Karin Åström Iko, generaldirektör på Riksarkivet. Hennes lön höjdes med 4,8 procent, från 99 200 kronor till 104 000 kronor i månaden. Publikt har sökt Karin Åström Iko för en kommentar, men hon avböjer att medverka.

Näst högst löneökning fick Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör på Statens institutionsstyrelse, vars nya lön är 124 200 kronor i månaden, en höjning med 4,4 procent.

Förra året fick Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och Folkhälsomyndighetens Johan Carlson – som båda stått i pandemiarbetets centrum – lönehöjningar på 6,6 respektive 4,5 procent. Även i år ligger de på tio i topp-listan för de största löneökningarna, med 2,8 respektive 3,0 procent.

Publikts kartläggning visar också att medellönen för de kvinnliga myndighetscheferna var något högre än för de manliga, 113 204 kronor jämfört med 112 750 kronor. De kvinnliga myndighetschefernas löneökning var i genomsnitt 1,9 procent, jämfört med 1,77 procent för deras manliga kolleger.

I en tidigare version av denna artikel var ett antal uppgifter om löneökningarnas procentuella storlek felaktiga. De har korrigerats.

Så mycket tjänar myndighetscheferna

Så sätts myndighetschefernas löner

  • Regeringen beslutar om löner för de flesta myndighetschefer – bland andra generaldirektörer, landshövdingar, museichefer och lärosätenas rektorer. Regeringen beslutar även om lönerna för överdirektörer vid större myndigheter samt länsstyrelsernas länsråd. Totalt handlar det om cirka 200 personer.
  • Regeringen sätter inte lönerna för cheferna för de myndigheter som ligger under riksdagen, exempelvis riksrevisorerna och justitieombudsmannen.
  • Lönen för Arbetsgivarverkets generaldirektör sätts av Arbetsgivarverkets styrelse.
  • Lönen för de statliga AP-fondernas verkställande direktörer sätts av respektive fonds styrelse

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA