Låst läge i EU om handelsavtal
Motsättningarna i EU-parlamentet hårdnar i synen på TTIP, det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA. Parlamentet har skjutit upp sitt ställningstagande. Bland de svenska facken för offentliganställda finns en oro över hur avtalet ska tolkas.
Tanken med TTIP är att ge europeiska och amerikanska företag friare tillträde till varandras marknader och skydda dem mot diskriminering.
I EU-parlamentet är utskott och partigrupper splittrade, och en resolution som skulle ha antagits före sommaren har nu skickats tillbaka till handelsutskottet.
Motsättningarna handlar bland annat om ett investerarskydd, kallat ISDS, som innebär att amerikanska företag som anser sig diskriminerade eller missgynnade i något EU-land kan stämma staten. Detsamma gäller europeiska företag som verkar i USA. Tvisterna ska enligt kommissionens senaste förslag lösas i en internationell investeringsdomstol.
ISDS har kritiserats av bland andra Europafacket och amerikanska fackföreningar. STs ordförande Britta Lejon betonar att svenska fack för offentliganställda är positiva till frihandel.
– Men vi ska kunna välja vad som är offentlig verksamhet. Det är viktigt att avtalet utformas så att de folkvalda har möjlighet att fatta beslut om att exempelvis återförstatliga den svenska järnvägen om man skulle vilja det.
Hon påpekar att Sverige har konkurrensutsatt betydligt mer offentlig verksamhet än många andra EU-länder.
– Hur ska vi veta att ett amerikanskt företag som driver offentligfinansierad verksamhet här gör det i linje med svenska avtal?
ST har tillsammans med fackförbunden Vision, SSR och Vårdförbundet anlitat journalisten och författaren Mats Wingborg för att göra en studie om hur TTIP skulle påverka offentligt finansierad verksamhet.
Hans bedömning är att de som förespråkar TTIP i sin nuvarande form behöva visa »extremt tydligt« att avtalet inte omfattar offentligfinansierad verksamhet. En oklarhet gäller de så kallade negativa listorna, detaljerade listor över områden där avtalet inte ska gälla. EU-kommissionen har satt upp ett stort antal punkter som gäller den offentliga sektorn i alla EU-länder. Andra undantag omfattar enskilda EU-länder eller grupper av länder.
Britta Lejon ifrågasätter listorna.
– De kan tolkas som att allt utanför listorna omfattas av avtalet. Det blir också en fastlåsning vid den situation som gäller just nu, vilket gör det svårt när verkligheten ändras.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
