Lars Nylén tillbakavisar kritiken
Förre generaldirektören Lars Nylén tillbakavisar Riksrevisionens hårda kritik mot Kriminalvården. Påståendet att de inte skulle veta varför en leverantör valts kallar han ”trams”. Han har heller ingen förståelse för mutanklagelserna mot tidigare fastighetschefen.
Lars Nylénvar generaldirektör under nästan hela den tid som Riksrevisionens granskning av Kriminalvården omfattar, perioden 1 januari 2008 till 1 juni 2011. Den 26 maj 2011 slutade han för ett regeringsuppdrag där han ska utforma en strategi för rättsväsendets internationella insatser.
Han har inte sett revisionsrapporten, men reagerar starkt mot den hårda kritiken.
– De håller inte isär begreppen. Vi hyr lokaler, det är andra som är hyresvärd och byggherre för Kriminalvårdens lokaler. Vi har inte upphandlat byggnationer för fem miljarder. Vi har inte köpt cement eller spik, säger Lars Nylén.
– Riksrevisionen tycks mena att Kriminalvården bättre ska dokumentera att hyresvärdarna gör entreprenadupphandlingar. Att Kriminalvården inte enbart ska nöja sig med muntliga besked från hyresvärd eller byggherre om att en upphandling faktiskt har skett.
Men kritiken är felaktig enligt dig?
– Ja, det intressanta är vilken hyra de sedan vill ha. Och där har jag fortfarande uppfattningen att Kriminalvården betalar för mycket till Specialfastigheter, som äger huvuddelen av våra lokaler. Men i det ligger också att se till att inte kostnaden glider iväg för mycket när det byggs nytt.
Men Riksrevisionen riktade redan 2006 hård kritik mot hur Kriminalvården agerade i samband med bygguppdrag?
– Det är korrekt att Riksrevisionen tittat på detta tidigare och haft synpunkter. Men vi har svarat på kritiken varje gång. Revisionsföretaget PWC kopplades in av regeringskansliet 2009 och konsultföretaget McKinsey av oss 2010. Båda har föreslagit förbättrade rutiner som också införts under 2010-2011.
Vilket samband finns det med Kriminalvårdens tidigare fastighetschef som nu utreds misstänkt för mutbrott?
– Han slutade i december 2009. Efter det har det nog inte startats några nya byggnationer, men flera har slutförts. Det åklagaren nu utreder handlar om hur Kriminalvården medverkat i främst gestaltningsfrågor vid byggande eller renovering av anstalter och häkten. I några projekt har vi anlitat arkitektfirmor för gestaltningen, i några har vi stått för projektarbete som hyresvärden sedan ska ta över.
Men Lars Nylén ställer sig frågande inför anklagelserna om att den tidigare fastighetschef som han själv rekryterade skulle ha gjort sig skyldig till mutbrott:
– Jag förstår inte vad som sägs i media om brottslighet i det här sammanhanget. Jag vet inte vad åklagaren grundar sig på.
Har du själv hörts i utredningen?
– Ja, och jag kan med min polisiära bakgrund dra vissa slutsatser av frågorna som ställdes. Men jag blev inte så värst mycket klokare av det.
Riksrevisionen kritiserar i sin rapport att byggnationer för fem miljarder inte gjorts enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, utan direktupphandlats av hyresvärden. När till exempel det nya häktet i Sollentuna byggdes var det Skanska som var byggherre och upphandlare, fastighetens har sedan sålts av Skanska. Kriminalvården har nu ett 25-årigt hyresavtal med nya ägaren Vacse AB.
– Men om Skanska äger marken är det ganska osannolikt att de skulle upphandla byggproduktionen av några andra än Skanska, säger Lars Nylén.
Riksrevisionen kritiserar också upphandlingar av tele- och säkerhetstjänster på 664 miljoner, även de gjorda via hyresvärden. Kriminalvården har varken valt de som gett lägst pris eller de med mest erfarenhet. Och Kriminalvården har enligt Riksrevisionen inte ens känt till varför leverantören – Saab Security – valdes.
– Det är trams. Ingen har i alla fall frågat mig om detta förrän du gör det. Riksrevisionen har uppenbarligen frågat fel personer.
Men säkerhetssystemen på de nya anstalterna och häktena har orsakat en rad problem?
– Ja, det har funnits intrimningssvårigheter. Det är mängder med saker som ska trimmas in. I till exempel Sollentuna kom installationerna i otakt.
– Det finns också en gammal gränsdragningslista som borde ses över. Enligt denna svarar Kriminalvården som hyresgäst för att till exempel installera säkerhetssystemet och hissarna. Det är en komplicerad logistik i ett häkte som får konsekvenser byggtekniskt.
Lars Nylén säger att han stött på byggchefer som erkänt att de underskattat komplexiteten i anstalts- och häktesmiljön. Och att även Riksrevisionen tenderar att se det som uppdrag som vilket som helst på den vanliga byggmarknaden.
– Det finns ett drag av upphandlingsfundamentalism i deras agerande, säger Lars Nylén.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
