Länsstyrelser avvisar förslag om storlän
Samtliga sex länsstyrelser som hittills redovisat sina remissvar säger nej till förslaget om nya storlän och storregioner. Fyra av dem är de län som föreslås slås samman till ett norrländskt storlän.
Regeringens utredare i Indelningskommittén har föreslagit att Sveriges 21 länsstyrelser ska slås samman till sex, i en process där de tre första storlänen bildas 2018 och de andra 2023. Parallellt ska de nuvarande landstingen omvandlas till sex regioner.
Men redan förra veckan höjde samtliga landshövdingar varningsflagg för tempot i reformen, i en gemensam debattartikel i Dagens Samhälle. Och nu när remissvaren börjar komma in säger de sex länsstyrelser som hittills svarat ett klart nej. Det gäller Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens, Uppsala och Jönköpings län. Sista dag att svara är i dag torsdag, men flera remissinstanser har fått respit.
Flertalet anser att förslaget är ogenomtänkt, bygger på felaktiga slutsatser och har en alltför forcerad tidsplan. Det stämmer alltså inte att de finns en acceptans för förslaget bland de tre första tilltänkta storlänen, vilket regeringens utredare sagt, påpekar Länsstyrelsen i Västerbotten:
”De nuvarande länen är i allra högsta grad splittrade; politiska partier är splittrade både inom sig själva och mellan partier, och kritiken är massiv från företag och näringsliv. Men framför allt saknas en folklig förankring för en regionalisering i norra Sverige enligt föreliggande förslag.”
De sex länsstyrelserna fokuserar bland annat på utredningens skrivningar om statens och länsstyrelsernas roll i den nya politiska kartan, som de anser inte analyserats tillräckligt. En sådan analys är utlovad i slutbetänkandet nästa höst. Men då återstår bara månader innan reformen ska ta sitt första steg, och den tiden är orimligt kort, anser länsstyrelserna.
I remissvaren ifrågasätts också utredningens bedömning att regionerna får förutsättningar att klara en likvärdig samhällsservice då de blir befolkningsmässigt jämnstora. Det är inte befolkningens storlek som är avgörande, utan befolkningstätheten, framhåller länsstyrelserna. ”Ett stornorrland skulle innebära att redan svaga områden skulle bli ännu svagare, medan starkare orter skulle bli ännu starkare”, kommenterar Sven-Erik Österberg, landshövding i Norrbotten län.
Länsstyrelsen i Uppsala län ser en risk att det nya Svealands län, som Uppsala skulle ingå i, inte klarar att samverka på ett bra sätt med den kommunala nivån. Enligt utredarnas karta ska 64 kommuner ingå i Svealands län.
Flera av remissinstanserna är även kritiska till att indelningsreformen är tänkt att genomföras i två etapper, 2018 och 2023. Ett problem med det är att man ”låser kartan” för framtiden 2018, skriver Länsstyrelsen i Västerbotten
Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att en djupare analys av statens regionala organisation ska överväga vilka arbetsuppgifter som länsstyrelserna med fördel skulle kunna ta över från sektorsmyndigheterna. Det skulle exempelvis kunna gälla uppgifter som utförs av Skogsstyrelsen, Trafikverket, Skolinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg och Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet.
Indelningskommitténs förslag
Kommittén föreslår att sex storlän ersätter dagens 21 länsstyrelser som statens regionala företrädare. I ett första steg, 1 januari 2018, ska följande sammanslagningar göras enligt kommittén:
• Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län läggs samman till Norrlands län,
• Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län läggs samman till Svealands län
•Västra Götalands och Värmlands län läggs samman till Västra Götalands län.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
