Långa handläggningstider på Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har bara hunnit handlägga en fjärdedel av de ansökningar om yrkesbevis för undersköterskor som inkommit sedan 1 juli, då yrkestiteln blev skyddad. ”Det har varit ett otroligt söktryck och vi vet att vi ligger efter”, säger STs avdelningsordförande Pablo Canales.
Drygt två månader har gått sedan en ny lag trädde i kraft som innebär att undersköterskor behöver ett bevis från Socialstyrelsen för att få använda yrkestiteln.
Sedan dess har drygt 52 000 ansökningar om yrkesbevis inkommit till myndigheten, som har kritiserats för långa handläggningstider.
På måndagen hade Socialstyrelsen tagit beslut i cirka 14 000 ärenden.
Salvador Cerda, enhetschef vid avdelningen för behörighet och statsbidrag, säger att handläggarna arbetar intensivt för att besvara ansökningarna. Men han understryker att det finns gränser för hur snabbt arbetet kan utföras för att myndigheten ska kunna garantera rättssäkerhet och likvärdighet.
– Varje ärende måste granskas noggrant och inte sällan behöver vi be om kompletteringar för att handlingar saknas. Det gör att vissa ärenden tar längre tid att hantera, men för varje vecka som går ökar vi produktionstakten, säger Salvador Cerda.
Att många sökande ringer eller mejlar myndigheten gör också att handläggarna måste lägga mycket tid på att besvara frågor, berättar han.
– Ju fler frågor desto mindre tid får vi till handläggningen, men vi är många som hjälps åt att bemanna telefontjänsten och funktionsbrevlådan enligt ett roterande schema. Det gör att vi kan skapa en förutsägbarhet och en möjlighet för handläggarna att planera sin arbetstid, säger Salvador Cerda.
Den som var tillsvidareanställd som undersköterska när den nya lagen började gälla kan arbeta vidare i tio år till utan ett yrkesbevis. Men visstidsanställda behöver redan nu yrkesbeviset för att kunna jobba som undersköterska.
Att stressade sökande hör av sig till Socialstyrelsen och låter ilska och frustration gå ut över medarbetarna har dock inte varit ett problem, enligt arbetsgivaren.
STs avdelningsordförande på Socialstyrelsen Pablo Canales har inte heller hört att medarbetare har behövt ta emot arga eller hotfulla samtal.
– Det har varit ett otroligt söktryck och vi vet att vi ligger efter. Min bild är det finns en förståelse för det bland de sökande. Det är inte vanligt att folk är otrevliga eller förbannade, säger Pablo Canales.
Han anser att myndigheten har gjort sitt bästa för att hantera ansökningsstormen och säkra arbetsmiljön för handläggarna. Någon utbredd stress eller signaler om en alltför hög arbetsbelastning har inte kommit till hans kännedom.
– Det är klart att det är frustrerade att det ligger så många ansökningar och väntar. Men jag upplever att medarbetarna är väldigt nöjda med ledarskapet, som ser över arbetssätt och försöker genomföra förbättringar, säger Pablo Canales.
Hur snart vårdpersonal som ansökt om yrkesbeviset kan få besked från Socialstyrelsen vågar Salvador Cerda inte svara på.
Att anställa fler handläggare för att kapa väntetiderna ser han inte som en lösning. I dag arbetar ett 70-tal anställda med det nya uppdraget.
– Fler händer ger inte per automatik en snabbare hantering. Vi behöver en enhetlig rättstillämpning och det kan bli svårare att få till om vi blir fler. Men vi fortsätter att skruva på våra arbetssätt och i takt med att praxis växer fram kommer väntetiderna att minska, säger Salvador Cerda.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
