Lågt pris på bemanningstjänst väcker frågor

Det finns inget vedertaget sätt att beräkna vad en total timkostnad på 192 kronor för Försäkringskassan skulle motsvara i lön för en anställd person, efter att kostnader för exempelvis sociala avgifter, semesterlön och den statliga tjänstepensionen har betalats. Flera källor som Publikt talat med gör dock bedömningen att det handlar om under 20 000 kronor i månadslön.

– Det är verkligen lågt, vi har inget som ens är i närheten av det. I jämförbara handläggaryrken anställer vi ingen för under 27 000 kronor och det är svårt att få kompetenta sökande till våra handläggande tjänster även när myndigheten erbjuder löner närmare 30 000 kronor, säger Thomas Åding som är avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan.

När det gällde handläggare till det elstöd som regeringen gav Försäkringskassan i uppgift att administrera, höll ST med myndighetens ledning om att behovet kunde lösas med bemanningsanställda — något som ST-avdelningen tidigare varit skeptisk till.

– Det finns två skäl att vara restriktiv. Dels det här med lönedumpning, dels tycker jag att vi på svensk arbetsmarknad ska ha riktiga anställningar och särskilt i statlig sektor. Det är statstjänstemän som ska utföra de demokratiskt fattade besluten på myndigheterna. Då finns det ett ansvarstagande i hela linjen, då kan allmänheten vara trygg på att det här sköter vi på bästa möjliga sätt, säger Thomas Åding.

Under pandemin har Försäkringskassans personal kastats runt mellan de olika stöd som de ska betala ut, framhåller han.

– Det sliter att vara flexibel när det brinner. Med den vetskapen kändes den här lösningen bra i vintras, eftersom det är en kort insats. Men nu känner jag mig tveksam när jag ser hur det har hanterats.

Vad de personer som nu kommer att jobba med elstödet får i lön från de bemanningsföretag där de är anställda är inte någon offentlig uppgift – men det får antas att företagen lämnat anbud som också ger dem en vinst.

Bemanningsföretagens tjänstemän organiseras av fackförbundet Unionen. I deras kollektivavtal är lägstalönen för den som fyllt 20 år 18 731 kronor per månad. För den som fyllt 24 är den 21 704 kronor per månad.

Thomas Åding har tagit för givet att samtliga bemanningsföretag som lämnat anbud har kollektivavtal. Men det är ett krav som offentlig sektor inte får ställa vid upphandling. Det är bara tillåtet att säkerställa att villkoren motsvarar kollektivavtalet när det gäller lön, semester och arbetstider. Krav på att de anställda ska ha tjänstepension och försäkringar får däremot inte ställas.

Ett av de tio bolagen som lämnade anbud, Novare Bemanning AB, har inte kollektivavtal. Linn Malmgren, tillförordnad kommunikationschef på Novare Bemanning AB, förklarar att det är ett relativt nystartat företag som för dialog med en arbetsgivarorganisation och där det inte är klart vilka avtal bolaget ska teckna.

Novares anbudspris var så högt att det inte antogs. I stället fick Bemannia, Jurek, Perido, Manpower och Ranstad uppdrag, med priser från 192 till 225 kronor per timme.

Det lägsta timpriset av alla – mer än 20 kronor längre än någon konkurrent – erbjöd Bemannia, som låter advokat Pontus Meilink svara på Publikts frågor.

Hur kan ni jobba så billigt som för 192 kronor i timmen?

– Vi kan inte gå in på själva prissättningen. Hur vi resonerar där är en affärshemlighet, säger Pontus Meilink.

Kan ni räkna hem era kostnader på ett sådant pris?

– Ja, det kan vi.

Händer det att ni lägger ett lockpris?

– Det kan förekomma, men inte i det här fallet. Här handlar det om 70 personer. Det är ett stort uppdrag och det påverkar priset. Men jag skulle säga att alla ligger väldigt lågt, även Manpower och Randstad ligger lågt jämfört med hur vi brukar se dem, säger Pontus Meilink.

Låga priser är ett diskussionsämne även i branschen. Helene Schöldsten, marknads- och kommunikationsdirektör på Pion Group som äger Poolia och Dreamwork Scandinavia, vill inte diskutera andras priser och avtal men skriver i ett mejlsvar till Publikt att företaget kan ge ett generellt svar om låga anbud:

”Vi ser att det finns ett problem i branschen med låga priser, att aktörer beräknar priset på mycket unga personer som inte får pensionsavsättningar, utgår från lägstalöner samt räknar med att anställa en viss andel personer med anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Sen finns det aktörer som inte har kollektivavtal och inte betalar pension oavsett ålder. Det hela faller tillbaka på den kravspecifikation som beställaren har uppgett och att man då matchar kravspecifikationen med rätt kompetens och då den lönenivå som är förväntad enligt avtal. Frågan blir då vilka överväganden som Försäkringskassan har gjort”, skriver Helene Schöldsten.

Att som Försäkringskassan i den här upphandlingen ha lägsta pris som enda urvalskriterium är inte rimligt, tycker branschorganisationen Kompetensföretagens upphandlingsexpert Stefan Holm. Försäkringskassan kunde mycket väl ha lagt till ett kvalitetskriterium, anser han.

– Vi vill inte se ett ”race to the bottom” med låga priser på anbuden. Vi vill ha en diskussion om kvalitet och vad man får för pengarna, säger Stefan Holm.

Det är känsligt för en branschorganisation att ha åsikter om enskilda medlemsföretags prissättning, men att det vinnande budet här låg på 192 kronor i timmen är en offentlig uppgift.

– Det låter ju lite. Jag har inte räknat på det, men säger ändå att det är svårt att få det där att gå ihop som leverantör.

Att allt handlar om lägsta pris beror också på den upphandlande myndigheten.

– Varför går man på lägsta pris? Varför är det viktigast? Visst är det ett objektivt mått som gör det lätt för myndigheten att välja vilken leverantör som är bäst, men det är inte säkert att lägsta pris alltid är bästa kvalitet, säger Stefan Holm.

Ett alternativ vore att också lägga in ett kvalitetskrav, ett annat att fastställa ett pris och göra urvalet på andra kriterier, konstaterar han.

– Med det sagt: Jag tycker det är ett väldigt lågt anbud och det borde på något sätt ha följts upp av myndigheten.

Sandra Lukins, ramavtalsansvarig på Kammarkollegiet, skriver i ett mejl till Publikt att en myndighet som gör ett avrop på de statliga ramavtalen, på det sätt som Försäkringskassan gjort i den aktuella upphandlingen, enligt lagen om offentlig upphandling måste ifrågasätta anbud där priserna är misstänkt låga:

”Tycker en avropande myndighet att ett avropssvar är onormalt lågt prissatt är den enligt 16 kap. 7 § LOU skyldig att begära att leverantör ska förklara det låga priset. Om den avropande myndigheten accepterar ett onormalt lågt pris efter begärd förklaring är det extra viktigt att följa upp leveransen så att den överensstämmer med både kontraktet och ramavtalets villkor”, skriver hon.

Men Försäkringskassan tycker inte att de anbud som kommit in är misstänkt låga. Genom sin presstjänst svarar myndigheten att den anser att de är på en rimlig nivå.

”Försäkringskassan har inte ställt frågan om onormalt lågt anbud till ramavtalsleverantörerna på det statliga ramavtalet, då priserna inte är onormalt låga”, skriver presstjänsten.

Presstjänsten skriver vidare att det ”bör noteras att det lägsta offererade timpriset 192 kr inte på något anmärkningsvärt sätt skiljer sig från vad en person anställd på Försäkringskassan med motsvarande tjänst tjänar omräknat till timlön.”

Försäkringskassans presstjänst förklarar inte närmare sin uträkning, men som tidigare nämnts inkluderar det timpris som Försäkringskassan betalar för bemanningsanställda även bemanningsföretagets kostnader för exempelvis sociala avgifter, tjänstepension och semesterlön. Skulle dessa kostnader räknas in i myndighetens timkostnad för en anställd torde alltså 192 kronor motsvara en månadslön på under 20 000 kronor.

– Jag har svårt att se hur Försäkringskassan räknat. Det är viktigt att jämföra rätt siffror. Lönen är inte samma sak som kostnaden för en anställd, säger STs avdelningsordförande Thomas Åding.