Kvotering var diskriminerande
Uppsala universitets kvotering av studenter med utländsk bakgrund till juristutbildningen var diskriminerande, fastslår Högsta Domstolen, HD, i sin dom.
Två kvinnliga studenter som inte kom in på juristutbildningen, trots att de hade högre betyg än de sökande i kvoteringsgruppen som fick plats, får skadestånd med 75 000 kronor vardera.
Inför hösten 2003 reserverade Uppsala universitet 30 av de 300 nybörjarplatserna på juristutbildningen för sökande med ”bägge föräldrar utrikes födda”. Avsikten var att öka den etniska mångfalden inom juristkåren. Två kvinnliga sökanden från Umeå som hade bättre betyg än samtliga 30 som antogs på den etniska kvoten nekades plats och väckte talan mot staten.
De två kvinnliga studenterna har vunnit sitt mål i såväl tingsrätt som hovrätt, men justitiekansler Göran Lambertz har för statens räkning drivit målet vidare till HD.
HD konstaterar att likabehandlingslagen förbjuder etnisk diskriminering förutom om behandlingen ”är berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset att förhindra diskriminering”. Enligt HDs tolkning ger det undantaget inte utrymme för att tillämpa ”stark positiv särbehandling”, det vill säga att ge företräde till den som har sämre meriter, utan bara kan åberopas för att ge företräde i fall då två sökande har likvärdiga meriter, så kallad ”positiv särbehandling”.
Staten får betala ut skadestånd med 75 000 kronor vardera till de två kvinnliga studenterna, och dessutom ersätta deras rättegångskostnader.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.