Kvinnornas löner på väg upp – men sakta
Kvinnor som arbetar i staten tjänar omkring 15 procent mindre än sina manliga kollegor. Men kvinnorna blir långsamt fler på statliga chefsposter.
Det framgår av budgetpropositionens avsnitt om myndigheternas arbetsgivarpolitik.
Där summeras också resultatet av den just avslutade avtalsperioden, 2002–2004. Löneutvecklingen i statsförvaltningen var i snitt 3,6 procent per år. Tittar man bara på dem som jobbat under hela perioden är medeltalet för löneökningen 4,6 procent. Mest fick de som arbetar inom områdena affärsverk och infrastruktur (fem procent), och minst fick anställda inom kultur och ekonomi (fyra procent).
De statliga lönerna har i stort följt löneutvecklingen i den privata sektorn under lång tid. Lönenivån i staten är fortfarande högst bland alla sektorer totalt sett, men jämfört med privatanställda tjänstemän är de statliga lönerna lägre.
Skillnaderna mellan högsta och lägsta lön i staten har ökat något. Jämställdheten har dock blivit lite bättre. Kvinnornas genomsnittliga löner som andel av männens ökade från 83 till 85 procent mellan 2000 och 2003.
Även på lägre chefsnivåer blir kvinnorna fler; andelen ökade från 21 till 26 procent under åren 1998–2003.
Ungefär hälften av myndigheterna planerar att göra saker för att förbättra jämställdheten, bland annat lönekartläggningar och insatser för att fler kvinnor ska söka chefsjobb. Ett konkret exempel är Umeå universitet, som tillsammans med universiteten i Linköping och Stockholm samt Karolinska institutet har genomfört ett tvåårigt ledarutvecklingsprogram för kvinnor.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.