Krympande forskningsresurser
Högskoleverket slår larm om krympande resurser till svensk forskning i sin årsrapport. Trots den växande ekonomin har anslagen till forskning stått still de senaste fem åren.
Mer än fyra femtedelar av forskningen på universitet och högskolor finansieras med allmänna medel. Trots det stora fokus många institutioner och enskilda forskare lägger på att jaga extern finansiering kommer mindre än en femtedel av anslagen från privata källor. Nio tiondelar av forskningen bedrivs vid de etablerade äldre lärosätena.
Också antalet nybörjare i forskningsutbildningen pekas ut som ett problem. Från en topp kring sekelskiftet har nu antalet som påbörjar sin doktorandutbildning stabiliserats på strax under 3 000 årligen, en minskning med 25 procent.
De närmaste åren kommer det att vara fler som tar doktorsexamen än som påbörjar forskarutbildningen.
Den stora expansionen för högskolan har stannat av. Antalet nybörjare hösten 2006 minskade med tre procent. Totalt var 320 000 studenter inskrivna vid grundutbildningarna när höstterminen startade, varav drygt 80 000 var nybörjare. En av fem bland nybörjarna kommer från andra länder.
Enligt högskoleverkets rapport har den kraftiga utbyggnaden av högskolan under de senaste årtiondena resulterat i en kraftig höjning av utbildningsnivån.
I den 40-talistgeneration som nu går i pension har en av fem en högskoleexamen eller annan eftergymnasial utbildning. Bland de årskullar som kommer in i arbetslivet har två av fem tagit en högskoleexamen, och ytterligare en på tio har minst tre års utbildning på högskolenivå utan examen – varannan har alltså en eftergymnasial utbildning på högskolenivå.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.