Kritisk granskning av granskare
Riksrevisionen har ägnat för mycket tid åt att kontrollera att myndigheterna följer gällande regler, och för lite tid åt breda granskningar i viktiga samhällsfrågor. Det anser riksdagens Riksrevisionsutredning.
Parlamentarikerna i utredningen har kartlagt Riksrevisionens så kallade effektivitetsgranskningar under åren 2003-2007. Det visade sig att bara 16 av 120 granskningar i huvudsak handlade om myndigheternas hushållning och samhällsnytta. I stället dominerade en ”teknisk-juridisk revision”, där regelefterlevnad är den centrala frågan.
Men när Riksrevisionen bildades 2003 var tanken att granskningarna skulle inriktas mot traditionell effektivitetsrevision, påminner Riksrevisionsutredningen. Det betyder att de ska handla om hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse eller samhällsnytta.
Därför föreslår utredningen som riktlinje att revisionen under varje mandatperiod ska undersöka de mest väsentliga delarna av det som respektive riksdagsutskott arbetar med.
Utredarna tycker också att de rekommendationer som Riksrevisionen ger i samband med granskningar bör vara mer konkreta, så att de går att följa upp.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.