Kritik mot ombyggnad på Linnéuniversitetet
Efter omfattande kritik från de anställda byggs institutionen för medier och journalistik på Linnéuniversitetet om från aktivitetsbaserat kontor till cellkontor. Samtidigt ska universitetets förvaltning byta från fasta platser till aktivitetsbaserat. ”Ledningen har inte tagit till sig av kritiken”, säger huvudskyddsombudet Linnéa Olsson.
För några år sedan flyttade Linnéuniversitetets anställda in i nya gemensamma lokaler, efter att tidigare ha suttit utspridda på olika håll i Kalmar. I samband med det fick fakulteterna och förvaltningen lämna önskemål om vilken kontorslösning de ville ha: aktivitetsbaserat, alltså utan bestämda platser, eller egna skrivbordsytor i så kallade cellkontor.
Den enda fakulteten som valde ett aktivitetsbaserat kontor var konst och humaniora. Men inom fakulteten var man inte överens.
– Det fanns väldigt olika uppfattningar om den bästa lösningen. Tre av institutionerna inom fakulteten tog avstånd och sade att man inte tänkte ha aktivitetsbaserat, där byggdes cellkontor, säger skyddsombudet Linnéa Olsson.
De övriga tre institutionerna samt kansliet fick aktivitetsbaserade lösningar, trots protester från flera medarbetare och skyddsorganisationen. En av dessa institutioner var den för medier och journalistik. Ganska snart växte missnöjet med kontorslösningen, berättar Linnéa Olsson.
– Man märkte att det inte fungerade så bra. Det var svårt att få arbetsro och krångligt att hantera känsligt material. Många medarbetare har arbetsuppgifter som inte kan avslutas på kort tid, och arbetet försvåras av att man behöver flytta sina saker varje dag.
Några av institutionerna löste problemen genom att använda undervisningssalar och grupprum som kontor, men den möjligheten fanns inte i institutionen för medier och journalistiks lokaler.
– Därför har man nu fattat beslut om att bygga om lokalerna, säger Linnéa Olsson.
Ulrika Bengtsson Verde, som är kanslichef på fakulteten för konst och humaniora, påpekar att det främst är de forskande lärarna som inte har trivts i den aktivitetsbaserade miljön.
– För den administrativa personalen har det fungerat bättre. Men eftersom vi delar kontor byggs även den administrativa delen om.
Samtidigt som institutionen för medier och journalistik lämnar det aktivitetsbaserade arbetssättet går universitetets gemensamma förvaltning åt det motsatta hållet. De tre våningar där förvaltningen sitter byggs nu om från fasta platser till aktivitetsbaserade kontorsytor.
– Beslutet har fått omfattande kritik från både fackförbunden och skyddsorganisationen, bland annat mot bakgrund av de erfarenheter vi sett från institutionen för medier och journalistik, säger Linnéa Olsson.
Åsa Wågman, som är projektledare för ombyggnationen, säger sig förstå kritiken, men framhåller att förvaltningen skiljer sig från institutionen för medier och journalistik:
– Förutsättningarna är helt olika. Främst lokalmässigt, här kommer det fortfarande att finnas många cellkontor att utnyttja, så det blir inte en renodlad aktivitetsbaserad lösning. Men också för att förvaltningen arbetar med administration på ett annat sätt, och inte med forskning och undervisning.
Det kommer att finnas fasta platser för vissa funktioner som kräver det, som it-supporten. Men i övrigt blir det inga egna skrivbord eller dedikerade ytor till de olika delarna av förvaltningen, i stället ska varje anställd välja plats utifrån de arbetsuppgifter hen har för dagen.
Åsa Wågman anser att arbetsgivaren har lyssnat på den kritik som framförts i bland annat risk- och konsekvensanalyser, och påpekar att det finns en referensgrupp med representanter från varje avdelning som tar vara på synpunkter på det nya arbetssättet.
– Vi träffas varannan fredag. Vi har också haft stormöten, där all personal var kallad, och pratat om förändringarna innan bygget drog i gång vid årsskiftet.
Har ni lärt er något av problemen på institutionen för medier och journalistik?
– Ja, vi har lärt oss att inte bygga bort alla kontorsplatser. En vanlig dag är omkring 40–50 procent av de anställda på plats, då kommer det finnas kontorsplatser till nästan alla, säger Åsa Wågman.
Linnéa Olsson instämmer i att skyddsorganisationen och medarbetarna har varit involverade i processen både med denna ombyggnation och den förra, och att det har gjorts risk- och konsekvensanalyser. Men ledningen har inte tagit till sig av den kritik som framförts, anser hon.
– Ledningen har lyssnat till viss del, men vi hade önskat att man hanterat våra synpunkter på ett annat sätt. Kritiken kvarstår, säger Linnéa Olsson.
Även om de anställda på förvaltningen jobbar med administration och inte forskning är många ändå negativa till ombyggnationen, framhåller hon.
– Alla är inte motståndare, men min bild är att personalen generellt inte vill ha den här förändringen. Flera medarbetare har vänt sig till mig och är mycket besvikna. De ser både problem för dem själva personligen med den nya kontorsmiljön och generella problem med att bedriva arbetet.
Skyddsorganisationen har föreslagit att det aktivitetsbaserade arbetssättet åtminstone borde testas en tid, innan lokalerna byggs om.
– Det är något vi har lyft, att man kan byta arbetsplatser och se hur det fungerar, i stället för att lägga massa pengar på ombyggnationer. Men ledningen har inte lyssnat på det, säger Linnéa Olsson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
