Kritik mot fackliga konfliktvarsel

ARBETSMARKNAD2014-12-09

Svenskt Näringsliv riktar skarp kritik mot facket för att alltför ofta använda sig av varsel i samband med förhandlingar. Bilden av balans är en myt, skriver företrädare för sju arbetsgivarorganisationer.

Svenskt Näringsliv har granskat alla varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad från 2011 till och med september 2014. Under perioden lades totalt 240 varsel riktade mot arbetsgivare, utöver sådana varsel som syftar till att få kollektivavtal. 146 av varslen kom från fackförbund med kollektivavtal. Det är drygt tre varsel varje månad, konstaterar Mattias Dahl, Svensk Handel, Per Hidesten, Industriarbetsgivarna, Elisabeth Holming-Schiller, Transportgruppen, Jonas Stenmo, Almega, Anders Weihe, Teknikföretagen, Christer Ågren, Svenskt Näringsliv, och Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustrier, i en gemensam debattartikel.

”De senaste åren har konfliktdagarna varit relativt få, vilket har bidragit till beskrivningen av arbetsmarknaden som fredlig. Bilden som sätts är att det finns en balans mellan de förhandlande parterna – fack och arbetsgivare – som leder fram till välavvägda avtal. Detta är till stor del en myt”, skriver de sju.

Ett varsel innebär alltid skadeverkningar, anser de sju. En hotande arbetsmarknadskonflikt skapar osäkerhet bland kunder om ett företags leveransförmåga. Förlorad försäljning och direkta kostnader för att förbereda en hotande konflikt är typiska effekter. Svenskt Näringsliv värderar nära 45 procent av varslen under den undersökta perioden fick kraftiga skadeverkningar. Drygt 15 procent av varslen hade måttliga skadeverkningar och 40 procent hade betydande skadeverkningar.

”Den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal bygger på att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan parterna och en vilja att ta ansvar för att avtalen får ett tidsenligt och för företag och medarbetare attraktivt innehåll. Den närmast obegränsade stridsrätten snarare understryker detta än legitimerar ständig facklig strid”, skriver arbetsgivarrepresentanterna.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA