Kritik mot buggningsutvärdering
Flera myndigheter riktar kritik mot Säkerhetspolisens, Säpos, utvärdering av hemlig avlyssning. Mätningarna av om buggning varit effektivt ger inga klara besked, anser flera remissinstanser.
Den nya buggningslagen gäller året ut, och regeringen har begärt in synpunkter på hur den har fungerat. Säpo anser att den har fungerat bra och vill att lagen ska förlängas, skriver Sydsvenskan. Men andra remissinstanser har kritiska synpunkter.
Buggningslagen, som ger tillstånd till hemlig rumsavlyssning i särskilda fall har gällt sedan i fjol. Hittills har polisen använt metoden i ett 30-tal förundersökningar.
Underlaget är för litet för att göra en bra bedömning, ansåg hovrättslagmannen Jan Öhman i en utvärdering tidigare i år. Enligt Säpos egen bedömning ska en buggningsoperation anses effektiv om den leder till att ytterligare tvångsmedel sätts in.
”Det är allt för oprecist och otillräckligt”, anser Brottsförebyggande rådet, Brå. Enligt Brå ska det ha kommit fram konkret bevismaterial eller andra viktiga uppgifter för att en buggning ska kunna klassas som effektiv.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anser att det bör byggas upp en särskild expertis för att bedöma effektiviteten av buggning:
”Det vore av stort värde vid en utvärdering av de hemliga tvångsmedlens effekter”, skriver förre Säpochefen Anders Eriksson som är ordförande i nämnden.
Också Svenska Journalistförbundet har yttrat sig över buggningen:
”Det behövs en vetenskaplig metod för att utvärdera effektiviteten”, anser förbundet, som tycker att det är fel att Säpo mäter sina egna framgångar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.